NÅGOT OM

SLÄKTEN FRÅN BJURERUD

OCH GÅRDEN DEN KOMMER FRÅN

Forts.


[ Inledning ] [ Källor ] [ Det historiska perspektivet ] [ Gården ]
[ Något om släkten från Bjurerud ] [ Kyrkböcker ] [ Släkten från Bjurerud ]



NÅGOT OM SLÄKTEN FRÅN BJURERUD


[ De första kända ] [ Gunila Jonsdotter ] [ Nils Nilsson "Postmästarn" ] [ Maria Nilssons Donationsbrev ]
[ Karta av Karlstad ] [ Kung Karl XIV Johan och kusinerna från Bjurerud ]
[ En bouppteckning ] [ Diverse notiser ]


DE FÖRSTA KÄNDA

Den första bonden på Biurud, som vi känner till namnet hette Jona. Han föddes omkring 1580, troligen på gården. Tyvärr har jag inte lyckats finna något son-namn på honom varför hans far tills vidare är okänd för oss. Närmare studier av de äldsta källorna har säkert mycket mer att ge. Jona's son Nils föddes omkring är 1605. Namnet Nils skulle sedan följa de manliga medlemmarna i släkten under många generationer. Denne Nils Johnsson fick tillsammans med sin hustru ( - - - Nilsdotter) minst två söner, Jon och Nils varav den senare föddes den 30 maj 1638. Jons vidare öden är okända, det är möjligt att han flyttade ut eller gick bort i unga år. Enligt gällande bondepraxis skulle han som äldste son bott kvar och övertagit gården, nu blev det istället brodern Nils.
Om förhållandet varit det omvända hade troligen inte släkten sett ut som den gör idag. Detsamma gäller varje generationsskifte på gården. Tanken svindlar.
Om Nils leverne på gården vet vi inte så mycket men troligen blev han en aktad man i Alster socken, det förstår vi av anteckningen i Dödboken för året 1709.

    2 maj: Begrafdes i Kiörkan i stora gången Gudfrukt Nils Nilsson i Från Bjurud födder Ao 1638
Nils Nilsson gifte sig 1669 med Gunila Jonsdotter från Långnäs. Gunilas föräldrar var bonden Jon Månsson, född 1606 begravd 11 februari 1692 och hans hustru Dagny Olofdotter. Det är genom prästen Benedictus Jonae Bransell och hans ovanligt långa eftermäle till Gunila Jonsdotter i Dödboken från 1723, som vi fått ett värdefullt dokument från det tidiga sjuttonhundratalets Bjurud.


GUNILA JONSDOTTER

Gunila Jonsdotter föddes i Långnäs år 1644. Hon fick tidigt lära sig läsa i bok och var också något skrivkunnig. Genom moderns försorg fick hon undervisning i husligt arbete och övrigt som en blivande bondhustru måste kunna. Föräldrarna bibringade henne också goda kunskaper om och i den heliga skrift, ett rättesnöre som hon med övertygelse följde livet ut. Om hon hela sin tidiga ungdom fram till giftemålet känade piga på fädernegården vet vi inget om. På grund av tidens lagar var det annars vanligt att barnen på barnrika gårdar tidigt fick lämna hemmet.

Hur och när Gunila träffade sin blivande make är också okänt för oss. Vi får hoppas att de unga tu själva hade en del att säga till om ifråga om giftemålet. att det inte skedde utan vidare förstår vi om vi ordagrant läser prästens anteckningar. "Genom Kjära föräldrars och goda vänners råd kom hon uti äktenskap 1669". Den man hon då gifte sig med var Nils Nilsson från Bjurud. Deras äktenskap välsignades med sju barn. fem flickor och två pojkar. Av flickorna känner vi idag ingen till namnet, vi vet heller inte om alla uppnådde vuxen ålder. Pojkarna föddes 1685 och 1689, de fick i dopet namnen Nils och Olof. Olof som var den yngsta, gick bort redan 1696 ca sju år gammal.

Det var med säkerhet ett strävsamt liv som levdes, trots att gården låg skyddat och dess folk jämfört med många andra sockenbor levde relativt väl. De var säkert inte främmande för vare sig sorger eller umbärande ty de levde ju under den tid då det stora Nordiska kriget skakade landet. Deras kungar hette Karl X Gustav, Karl XI och Karl XII. En sentida betraktare inser lätt att Guds ord, för allmogen många gånger var den enda trösten.

I prästens eftermäle skymtar också att Gunila och Nils levde ett lyckligt äktenskap, det var också en styrka i en ond tid. Året 1709 gick bonden Nils Nilsson ur tiden. Han och Gunila hade då varit gifta i 40 är. Gunila fick leva som änka i ytterligare 14 år i kretsen av de sina. Det fröjdade säkert den gamla att se sonen Nils, som bonde på gården och att ha barnbarnen runt sig.

När Gunilas stund var inne kunde hon blicka tillbaka på ett relativt långt och säkerligen inte händelsefattigt liv. Fyra kungar och två drottningar hade hon levat under. Hon hade från sin del av landet sett stormaktstidens Sverige rasa samman och upplevt konsekvenserna av detta. Säkert fick hon mer än en gång tillfälle att hjälpa de sämre lottade, detta låter oss prästens ord ana. Ja, det är förståligt om hon var nöjd med sin vandring här på jorden och redo att möta sin Herre.
Alsters Dödbok frän 1723 låter oss veta följande.

"- - - högeligen förstådt Gud och älskat hans ord - - left berömmeligt emot och med alla. - - - fick hon H H nattvard med stor gudelighet beredde sig i så motto till en salig död och hädanfärd som skedde den 7 jan när hon lefat hade 79 år."

[ Här har Arne Ilefors lagt in kopior ur Alsters sockens Död-bok 1723 där det står skrivet om Gunila Jonsdotter. Den har jag pga dålig kvaliltet inte kunnat lägga in på denna sida. ]


NILS NILSSON "POSTMÄSTARN"

Nils föddes 1783, som första son till bonden Nils Nilsson och hans hustru Karin Nilsdotter (från Ullerud). Det är troligt att Nils visade större håg för böcker än för jordbruk redan som barn. Det är också ganska troligt att han fann förståelse för detta i hemmet. Hur hans tidigaste studier bedrevs vet vi inget om, någon skola fanns inte att tillgå i Alster vid denna tid. Kanske hade han hjälp av den "inhyses Olof Svensson i Bjurud", som skymtar i sockenstämmeprotokollen från tidigt 1800-tal. Faktum är Nils omnämns som "studioses", i slutet av 1700-talet. Det troliga är att han då var elev vid Karlstads läroverk.

Studierna resulterade i vad som brukar kallas ståndscirkulation, Nils Nilsson bröt upp från bondeståndet och blev borgare i det närbelägna Karlstad.

År 1805 blev han Extra ordinarie postexpiditör och år 1815 utnämndes han till postmästare. Nils måste ha varit en ovanligt duktig tjänsteman, det vanliga var annars vid den här tiden att platsen som postmästare gavs till någon avdankad militär eller adelsman som kommit på obestånd. Som exempel kan nämnas att Nils Nilssons företrädare hette Peter Reihold Bagge och efterträdaren Erik Gabriel Flach, den senare hade fått avsked från Skaraborgs regemente som major redan 1811.

Nils gifte sig är 1817 med Maria Ulrika Roman, född år 1797, dotter till brukspatronen Jakob Leonard Roman och hans hustru Britta Lisa Schenbom. Av kyrkböckerna för åren 1825-1830 framgår att Nils och hans hustru var bosatta i fjärde roten nummer 66-67.

Som det anstod en av stadens mera prominenta borgare hade Nils Nilsson ett ganska betydande hushåll. Förutom postmästaren och hans hustru bestod det av Nils svärmoder, som var änka sedan år 1813, mamsell Carin Maria Hedberg, Maria Johanna Franzon och Nils yngre broder Magnus Nilsson född 1800. Tillsammans med pigor och drängar, varav fyra var från Alster, utgjordes hushållet av totalt 18 personer.

Den 9 mars 1830 gick Nils Nilsson bort, dödsfallet orsakades av lungsot. Nils bortgång fick bl a till följd att Marias hushåll skars ner. År 1846 bestod det av endast fyra personer, änkan Maria en sällskapsdam och två pigor.

Nils Nilsson hade trots sina framgångar i Karlstad inte glömt sin hemsocken. Albin Zernander skriver om detta: - - - När det hälls prostvisitation år 1825, rekommenderade prosten Helling ''på det ömmaste" anläggning av en lancasterskola inom församlingen. Postinspektör Nilsson skänkte materiel till en dylik skola, vilken var förvarad hos Fjellman 1828 och med starten skulle träffas anstalter av doktor Lexow och herr Kjellberg. Ins - p Nilsson inlämnade en längre skrivelse till pastorn vari han varmt ivrade för växelskolemetoden och lovade att förutom materiel även bidraga med 100 riksdaler banco till kostnaden. Man gjorde sig dock ingen större brådska med skolan, ty ännu 1830 var intet ordnat och den för frågans lösning så varmt nitälskande Nilsson hade avgått med döden. Det befanns dock. att han gjort en storartad donation till förmån för Alsters skola, som för evigt vid denna skolas hävder hugfäster minnet av en synnerligen framsynt och vidhjärtad personlighet. som mer än de övriga tycktes ha förstått sin samtids betvingande krav på en kraftig uppblomstrande, effektiv folkupplysning. Skolan startade äntligen den 1 april 1834.

När vi nu sitter så att säga med facit i hand, undrar jag om inte den verkliga orsaken till att skolan kom till stånd år 1834 finns att hämta i det donationsbrev, som Nils Nilssons änka Maria skrev 1832. Det är lätt att föreställa sig den otålighet med vilken hon från sitt hem i Karlstad åsåg Alsterbornas tröghet i det ärende som legat hennes man så varmt om hjärtat. Hon tycks emellertid ha varit en handlingskraftig kvinna som insåg att det var den ekonomiska sidan av saken som fördröjde skolans tillkomst. Hon gjorde också en framstöt för att återgälda den tacksamhetsskuld som Nils Nilsson ansett sig ha till Klockaren Andersson, en av hans tidigaste lärare.


MARIA NILSSONS DONATIONSBREV

(Ändringar och tillägg av Nils Nilsson ursprungliga.)

Som ett bevis på den angenäma känsla jag alltid röner vid minnet af min Oförgätlige Mans Handlingssätt och för at i värdig motto lägga i dagen at mitt Högsta syftemål är at i någon mohn kunna at söka likna honom och hans exempel efterfölja, har undertecknad beslutit. at som en Tacksamhetsgärd, ( måst enlig med hans tänkesätt och äfven med mina fädersvars minnen och Lärdomar jag ömt välsignar, och hvars aska jämte flera Kjäres anhörigas ligger förvarad i Allsters Kyrkogärd, och i hvilken Socken mina föräldrar med godhet och omtanke uppfödde 13 barn) härigenom förklara, at de Ettusende Rdr Banco, som efter min Död, han disponerade Då skulle tillfalla en skolinrättning i Allsters Socken, jag nu i förhand förbinder mig at på Stiftarens födelsedag den 12 December, - 1833 - om då inrättningen är iordning. hela summan antingen då Contant utbetala, eller ock ärligen i min lifstid den derå löpande räntan från nämnde dato, vid samma tid altid öfverlämna, hvilket som för ändamålet kan anses Nyttigast. Då blott Capitalet enligt Stiftarens vilja alltid bliver orubbat. Emedlertid är min önskan. den jag jämte bifogade (för mitt Hjerta Dyrbara Skrifter) som ett Lån på en liten tid här innelycht låter följa - (Endast för att meddela grunderna för Hans första plan. den han vid sin Död ändrade, genom en ökad gåfva), jämte min anhållan. at Carlstads Consistorium i samräd med Allsters sockens aktningsvärda ståndspersoner under tiden må förskaffa och med omsorg utvälja. En i alla avseende så fullkomlig Lärare, at fruckterna af en liten, men för det allmänna välment odling i längden må kunna giva lika så angenäma. som nyttiga och ymniga skjärdar. Äfvenledes vill jag nämna. att ifall Sterbhuset ännu icke tillfullo utvecklade afairer framdeles lägger i dagen at denna Skolinrättning. i Afseende till befarad brist i det påräknade tillgångarna vid Dödstallet, eii skulle kunna utbekomma de Tvåhundra Rdr 9, som min aflidne Man då särskilt bestämde at, när Sterbhuset blifvit utredt skulle sistnämnda summa utbetalas. såsom till inrättningens början,(och i denna händelse säger jag) näml. at Brist yppas. Då förbinder sig härigenom Undertecknadg at på nämnda Födelsedag 1833 tillika med den förstnämnda summan utbetala vad i Capitalet 200 Rdr B. Kan komma at brista, om det ock större delen af summan skulle utgjöra. Ty emedan det djupt skulle smärta mig, om jag eij fullkomligt finge se hans vilja för detta sublima ändamål uppfylld, så anser jag som en angenäm plikt. bland mina angelägnaste uppgifter beräkna at detta hans löfte Honorera. och till Hvilken grundsats hans Tänkesätt gedt mig anledning. och genom hans omtankeg arbetsamhet och försicktighet erhöll jag medeln. Vill således söka att Tacksamt och under bästa öfvertygelse använda hvad han til fri Disposition mig gifvit.

Eij med Marmors Kalla Stod man pryder Ömhetens och Menskjvännens graf. Hans tänkesätt man bättre tyder, När man Behofvet snarligt tillflygt gaf.

Sluteligen får jag, som någonting angenämt förslagsvis nämna at särdeles väl skulle öfverensstämma med min egen böjelse som med min aflidne Mans Tacksamhet och achtning för den välvilja, han i sin barndom rönte af hr Klockar Andersson. om någon af hans Söner jämte Wäxelundervisningens lärare till den 12 Desember 1833 kunde och ville inhämta behörig kunskap för at trachtera det instrument. som hr Bruks-Patron Olof Berggren så Wördnadsvärdt till Present åt Alsters Kyrka i dag öfverlämnar, ty när då Klockare, Skolmästare och Orgelnist så godt som i en och samma person förenas, kunde man hoppas, så goda inkomster, at de måst önskade följder vittnandä om Lärarens Nit etc. - Och i händelse, som sagt är någon av Hr Klock. Anderssons Söner har böjelse för dessa tjänstebefattningar, och Oen under nämnda tid hvarken skulle kunna inhämta de Kunskaper, som för ändamålet ärfordras, eller Kanhända icke ännu vara vid myndig åldern - Då jag i dessa fall Supplicerar få föreslå at en Wiccarius förordnades 1833 den 12 Des. till dess föreslagna Personen hunnit förskaffa sig de Kunskaper, som till den grad gjör honom Dockumenterad, at han som Ordinarie i sinom tid kan blifva utnämnd. Emedlertid anhåller jag, at icke blifva misskjänd medelst någon lika Inskränkt som Otillbörlig Pretensjon, neml. at dessa mina välmenade förslag skall antagas, utan till alla delar, aftackar jag det upplysta och grundeliga Samrådets beslut, som först nämnt år, och under fullkomligaste frihet och förtroende stadfäster. - Endast tar jag mig friheten ärhindra at, i händelse och emot förmodan ej någon skicklig Lärare till den 12 Des. 1833 kan anskaffas, Då vill jag ej utbetala hvad nämndt är förr än 1834 på samma dato, som jag hoppas Inrättningen får taga sin början. och förr än den är i behörig ordning behöfs åtminstone ej den större summan, och dessförinnan har jag heller ingen böjelse att lämna den, men som ett ytterligare bevis på min önskan, att Inrättningen 1833 må kunna utan hinder taga sin början, får jag nu aldra sist göra det välmenta Tillägg, at ifall till Stiftelsen dessförinnan skulle ärfordras någon del af de 200 Rdr B., så låfvar jag härmedelse, at vid första underrättelse om behofvet - med Då omgående Post Densamma eller genom bud öfversända.

Försäkras Carlstad den 5 augusti 1832

    Maria Nilsson (född Roman)
    (sigill)

    Gjör väl, gjör rätt i Döden
    Det öfriga gjör Gud
    Så lärde mina Fäder.

Hur gick det sedan med Nils och Marias önskan att någon av Klockare Anderssons söner skulle få utbildning till organist och därefter anställas av socknen. Jodå den yngste sonen Johan August, idkade studier i avsikt att antaga en lärare och kantorsplats i Alster vid tiden för folkskolans införande, men därmed blev inget utav utan han antog istället en plats som brukselev i Lövstaholm. Såsmåningom blev han bruksinspektor på Strömma, varefter han på 1850-talet köpte fädernegården i Skål. Han dog i Uppsala 1885.

När Maria Nilsson gick ur tiden den 1 augusti 1855 fanns dock en skola i Alster, även om viss oenighet rådde angående undervisningsmetoderna.


KARTA AV KARLSTAD - 1790

Karlstad som det såg ut när Nils Nilsson flyttade dit.
Kartan ritad på 1790-talet av Löjtnant Wibling, Fortifikationen.


KUNG KARL XIV JOHAN OCH KUSINERNA FRÅN BJURERUD

Bjuresonen, Nils Nilsson född 1752, blev tidigt faderlös. Hans mor Ingeborg Pärsdotter gifte om sig någon gång mellan 1759 och 1765, troligen inte så många år efter första makens död.
Sonen Nils flyttade omkring år 1770 till Ullerud, för att tjäna dräng. I Ullerud träffade han pigan Karin Nilsdotter född 1758, tycke uppstod och 1778 eller något av de närmast efterföljande åren gifte de sig och flyttade tillbaka till Bjurerud. 1790 är han upptagen som egen bonde i husförhörslängden. 1792 föddes dottern Ingeborg, hon var familjens femte barn.
Karin Nilsdotter hade en broder, som hette Anders Nilsson. Denne Anders, som var född 1755, hade en hustru vid namn Cajsa Jonsdotter född 1773 ( ! ) . Tillsammans hade de år 1797 tre barn. Omkring år 1798 flyttade de från Ullerud till ett nytt hem i Bjurerud, anledningen vet vi inte något om, kanske blev en av de tre gårdarna som då fanns ledig. Året 1798 redovisas nämligen tre bönder med hushåll, tillsammans 34 personer.
Anders och Cajsa fick tillökning i familjen för fjärde gången år 1799, då föddes sonen Magnus Andersson på Bjurerud. Magnus Andersson och Ingeborg Nilsdotter var alltså kusiner pga att Magnus far och Ingeborgs mor var syskon.

När Magnus föddes var Ingeborg sju år gammal, det är alltså troligt att Ingeborg vid flera tillfällen under Magnus barndom fick tjänstgöra som barnpiga åt sin blivande make.

Åren gick och så var det dags att diskutera giftemål mellan Magnus och Ingeborg, året var 1818. Magnus var 19 är och hans tilltänkta maka 26.
Vi skall inte spekulera i vad som låg bakom giftemålsplanerna, om det från föräldrarnas sida var ett sätt att slå vakt om egendomen och sin egen ålderdom vet vi inte, det var iså fall inget ovanligt. De unga tu tycks inte ha haft några större invändningar mot företaget, det talar bl a den länga raden barn för.
Det fanns emellertid ett problem och det var det faktum att Magnus och Ingeborg var kusiner. Kusingifte var normalt inte tillåtet, dessutom var Magnus bara 19 är.

Enda sättet att komma förbi detta problem var att skriva till Konungen och be om tillåtelse. Behjälplig i detta ärende var bl a kyrkoadjunkten Petter Björlin. Björlin skrev en bilaga till Magnus brev till Kung Karl Johan, bilagan har följande lydelse:

Drengen Magnus Andersson från Bjurerud utinedan angifne församling som söker ingå Äktenskap med sitt Syskone Barn Pigan Ingebor Nilsdotter därstädes.
Han är f ödd 17/4 1799 Pigan 24/3 1 792 - Äger båda, god kristendom Begår H H Nattvard - Lefver som Ärbare Kristne ägnar - och intet hinder till deras tilltänkta Äktenskap då Kongl Mjst. där till lof gifver.

Allstersocken d 18/5 1818

    P Björlin

Sidan i original. (Origianlet förvaras hos ???????????????)

Jag har tidigare nämnt att det av prästen utfärdade äktenskapsintyget följde Magnus Anderssons egen skrivelse som bilaga.
Här återges Magnus ansökan ställd till Konungen:

Drängen Magnus Andersson från
Bjurerud att få träda i gifta med
sitt syskonebarn Ingebor Nils Do
          30 Juni 1818


Stormäktige Allernådigste Konung!

( Infört i Diariet den 6 Juli 1818)

    Hos Eder Kongl Majt vågar jag uti djupaste
    underdånighet anhålla, det Eder Kongl
    Majt i nåder täcktes tillåta mig att få
    ingå äktenskap med mitt Syskone-
    barn. Pigan Ingebor Nilsdoter och
    till vinnande häraf, får jag i lika
    djup underdånighet fifoga det af
    vederbörlig prest i Församlingen, i detta
    afseende, utfärdade Betyg.

    Framhärdar med djupaste vördnad,
    trohet och nit

      Stormäktigste Allernådigste Konung

        Eder Kongl Majts


                Trofastigste och underdånigste
          Undersåte
          Magnus Andersson
          Bondedräng från Bjurerud uti
          Alster Socken af Carlstads Län

Originalet i Sida 1 och Sida 2. (Originalen förvaras hos ???????????????)

Två saker är intressanta i dessa inlagor. Det första är att i båda skrivelserna använder man sig av benämningen Syskonebarn, istället för kusin. som vi skulle ha gjort idag. Det andra är den anmärkningsvärt korrekta "kanslisvenskan", i Magnus brev. Här kan man ana att dåvarande postmästaren i Karlstad, Nils Nilsson haft ett finger med i spelet. Det är också troligt att det är hans drivna, tveklösa handstil, som format brevet. Vi får ha i minnet att Ingeborg och Nils var syskon och att Nils i viss mån lade ansvaret för gården på Ingeborg, då han valde att bli posttjänsteman.
Vi noterar också att posten befordrades ganska snabbt mellan Karlstad, Magnus ansökan är troligen skriven där, och Stockholm.

Carl Johan var 47 år gammal när han valdes till kronprins av Sverige och 55 är när han besteg tronen. Kröningen ägde rum i Stockholm i maj månad år 1818. Det var alltså som nybliven Konung, han undertecknade den handling som fick en avgörande betydelse för Bjurerud och släktens nuvarande utseende. Det är också med föredömligt kort handläggningstid ärendet har behandlats. Det Kungliga Brevet är daterat den 8 juli 1818, alltså samma dag som den "Underdånigste" ansökan är införd i Kongl Majt:s Kanslis diarie.

Här återges texten i det Kungliga Brevet:

Kongl Majt
    vill, uppå gjord underdånig ansökan, härmed i nåder tillåta Syskonebarnen Drängen Magnus Andersson och Pigan Ingeborg Nilsdotter i Bjurerud, Allsters församling af Carlstad Län, att med hvarandra ingå ägtenskap, så framt ej annat laga gifter, målshinder är omförmäldt skyldskap därvid möter Det veder börande till underdånig efterrättelse länder.
    Stockholms Slott den 8 Juli 1818
                    CARL JOHAN

                    (Sigill)

    Lösen fyra Rd Banco

Det Kunglilga Brevet i original. (Originalet förvaras i Bjurerud.)

Inga fler hinder restes varför Magnus och Ingeborg kunde gifta sig. De fick barnen Anders Fredrik, Nils, Stina Caisa, Christina, Johannes, Beda Lovisa och Magnus Alfred.


EN BOUPPTECKNING

Ingborg Nilsdotter levde till år 1873, hennes man Magnus Andersson avled den 29 februari 1876. Han begravdes den 15 mars och den 18 samma månad förrättades laga bouppteckning efter honom.

Då en person i Alster socken, i samband med köp av en äldre möbel närmare granskade denna fann han en gammal bouppteckning. I bouppteckningen nämndes Bjurerud, personen ifråga tog då kontakt med Tryggve Bjursbo, som han kände och överlämnade bouppteckningen. Genom dessa lyckliga omständigheter finns ett stycke släkthistoria bevarad åt eftervärlden. Den återfunna bouppteckningen redovisar Magnus Anderssons sista jordiska ägodelar.

För en nutida läsare förefaller förrättningsmannen ha gått väl mycke in på smådetaljer, men med lite eftertanke förstår man att då tingen inte var så lättillgängliga hade de ett annat värde. Det som skulle kasseras idag togs tillvara med större omsorg förr i tiden, även om det ekonomiska värdet kanske inte var så stort.

Vi ser också av bouppteckningen att Magnus hade satt sig själv på undantag, till förmån för dottern Stina Caisa och hennes man Johannes Larsson, det som uppges är nämligen bara lösöre och ekonomiska tillgångar.

Här skall återges några detaljer ur bouppteckningen:

År 1876 den 18 Mars blef undertecknade anmodade att förrätta Laga Bouppteckning efter Enkemannen Magnus Andersson i Bjurerud som Afled den 29 Februari och efterlämnade Sonen Anders Fredrick i Hösserud och Dottern Stina Caisa, gift med Kyrkovärden Joh. Larsson i Bjurerud alla närvarande Boet uppgavs av Mågen och värderades i ordning som följer.


1 Urnyckel af Gul                                                                7 Kr

1 Hårkedja med Lås av Guld                                               3

1 Silfver fickur                                                                    25

 

Möbler:

1 Skifone                                                                             16

1 bord

1 Säng

 

Sängkläder:

1 Fjäderbolster                                                                   22

1 Kudde                                                                                 2:50

4 Örngott                                                                               1:50

1 Fårskinsfäll                                                                        5

 

Böcker:

Lutters Postilla                                                                     2:50

Waldenströms Do                                                               4

Harms Do                                                                              1:50

 

Deverse:

1 anteckningsbok                                                                0:25

1 pennknif, 1 nageltång                                                      0:50

1 kruthorn, 1 hagelpung                                                     0:50

Deverse medikamentflaskor                                               0:25

1 Tobakspåse                                                                       0:25

7 st träskeder                                                                        0:30

Deverse tråd och band                                                       0:40

2 st flasker 8 st puteljer                                                       1

1 Skjöskumspipa Silfverskodd                                           5

1 Spottlåda av järn                                                               0:50

 

Gångkläder:

1 Ytterråck                                                                           20

1 Klädesråck svart                                                               7

1 Tygråck gammal                                                                1:50

1 par rutiga byxor nya                                                         7

1 par grå gamla                                                                     1

3 par kalsonger slitna                                                          2

1 förskinn                                                                              0:75

2 par gamla galorser                                                            0:50

2 par strumpor                                                                      0:50

6 st nya Skjortor                                                                   7:50

1 Filthatt                                                                                1

 

1 Nattbäcken af koppar                                                       1

 

Fodringar:

 

1 Revers på        Anders Bengtsson i Mosserud Nyed                        1500:-

1 Do                    Joh.  Petterson i Hedås                                                 3000:-

                                1 Års ränta a 6%

 

Magnus hade tillsammans tio reverser på olika belopp. dessutom en del banktillgodohavande. Boet visade tillgångar på 10970:40, frän denna summa avgick 775:38 därav För en genom kontrakt inakorderad fattig flicka vid Ml. Efva Gjeijers Barnhem, för återstående 6 år a 100 Kr per år 600. Till beklädnad vid hennes afträde 50 KR. Tillsammans 650 Kr.

Behållningen blev alltså 10195:02. en aktningsvärd summa är 1876.

Bouppteckningen är undertecknad av

Johannes Larsson
Anders F Magnusson

Underskrifternas riktighet intygar upptecknings och värderings Män

Olof Andersson, Hasselbol
Nils Petterson, Bjurud

[ Här har Arne Ilefors lagt in kopior på ovanstående Bouppteckning från 1876. Detta har jag pga dålig kvaliltet inte kunnat lägga in på denna sida. ]


DIVERSE NOTISER
(Som pockar på vidare forskning.)

Olof Svensson



född 1735, var Ingeborg Pärsdotters andra man. Han slutade sina dagar, som inhyses i Bjurerud, men var också socknens förste skolmästare. Vart tog hans och Ingeborgs barn vägen?
Han var ju ändå bonde i Bjurerud under en lång följd av år.

Magnus Andersson

Var nämndeman i Väse häradsrätt. Mellan vilka år? Vad uträttade han som nämndeman? Leta i gamla protokoll från rätten.

Johannes Larsson




Var ledamot av styrelsen för Ewa Geijers barnhem. Vad avhandlades på dessa möten?

Han var också en föregångsman på många områden, inom socknen t ex telefon och elektricitet. Hur gick det till?


Petter Nilsson


Född 1786, var broder till Ingeborg Nilsdotter. År 1817 satte han sina initialer på ett av husen i Bjurerud. Var det när huset bygdes eller fanns en annan orsak?


Nästa avsnitt
-
[
Kyrkböcker ]


Åter till Vår Släkthistoria.


Copyright © Håkan Bergström, uppdaterad 2000-08-29