Robert Brand
Robert år 1900. Mest troligt av dessa tre bröder, är dock att Robert är den biologiska fadern. Läs mer om bakgrunden till detta längre ner på sidan, under rubriken "DNA-testerna".
Robert föddes den 13 december 1873 i Maria Magdalena församling i Stockholm. Hans föräldrar var maskinisten Nils Peter Carlsson och hans hustru Anna Stina Gustafsson. Han döptes till Gustaf Robert Alexander, med tilltalsnamnet Robert. Han hade två äldre bröder, Nils Hjalmar Ferdinand, född den 15 februari 1868, och Carl Hugo Fritiof, född den 25 september 1870. Robert växte upp på Timmermansgatan 13 i Maria Magdalena församling på Söder i Stockholm. I september månad år 1878 flyttade hela familjen till Oskarshamn, men återvände till Stockholm under år 1880. Den 5 maj 1884 avled hans mamma och fadern blev ensam med de tre bröderna, då 10, 14 och 16 år gamla. Hans far kom under de följande åren att leva ensam med sönerna. I februari månad 1885 flyttade dock Robert från fadern och till Tegnergatan 1B i Adolf Fredriks församling. Han var då 12 år gammal. Han står där noterad som "Ogift, Ensamstående". Det är inte känt hur han bodde och försörjde sig. Den 10 april 1886, 13 år gammal, flyttade han åter samman med fadern, som då bodde på Bellmansgatan 34 på Söder i Stockholm. Robert är då noterad som "Kontorist". Den 25 april 1891, gifte hans far om sig med Carolina Gustava Nordström, född den 1 november 1858 i Sankt Nicolai församling i Stockholm. Senare samma år, den 18 augusti 1891, föddes också hans halv-bror Nils Wilhelm. Robert bodde kvar hos fadern och hans familj på Bellmansgatan 34 till i oktober 1896, då han lämnade Stockholm och flyttade till Malmö. Vid inflyttningen till Malmö står han fortfarande noterad som "Kontorist", men detta ströks någon gång under de kommande fyra åren och ändrades till "Prokurist". I kyrkboken är också följande noterat vid denna tid: "Antagit namnet Brand den 24/1 1899". I Malmö träffade han också sin blivande hustru, Hilda Jonsson. Hilda var anställd som kontorist och handelsbiträde i det företag där han arbetade. Hon var född den 25 januari 1876 i Lemnhults socken, Jönköpings län. Den 30 maj 1898 födde hon en son som i kyrkböckerna blev antecknad som "oäkta" och utan kända föräldrar. Sonen kom att växa upp hos fosterföräldrar och han blev sedermera känd som författaren Hjalmar Gullberg. Den biologiska fadern till Hjalmar var Robert, vilket senare skulle bli bevisat.
Två år efter sonens födelse gifte sig Robert och Hilda i Malmö den 6 oktober år 1900.
Robert och Hildas bröllop
Barnet, en dotter som fick namnet Sigrid Amalia, föddes i Stockholm med okända föräldrar och lämnades efter födseln in till Allmänna Barnhuset. Hon kom sedermera som fosterdotter till Dalby socken i norra Värmland. Sigrid Amalia fick under åren hos fosterföräldrarna, enligt vad som står i Allmänna Barnhuset matrikel, stöd i form av både kläder, tyg och skolböcker. Om det var hennes okände far, dvs Robert, som stod bakom detta stöd är inte noterat, men så kan ju ha varit fallet. Hennes fosterföräldrar tackade också för de kläder de fått i ett brev till Intendenten på Stockholms Barnhus, daterat den 8 januari 1913.
På sidan två i detta brev berättar fosterfadern att de i augusti månad år 1911 hade fått besök av två "Herrar" som sade sig vara ditsända av Sigrids fader för att träffa henne och även se att hon hade det bra. Hon var dock inte hemma, så de fick nöja sig med att se ett foto av henne när hon var 1,5 år gammal. De gav också fosterfadern en summa pengar som skulle vara till Sigrid och de lovade att höra av sig vidare via brev. Men de hördes inte av, varför fosterfadern nu i sitt brev ber om att få namn och adress till Sigrids far, så att de kan skicka honom en bild på Sigrid när hon fyllde 10 år. Svaret från Barnhuset finns också på Stockholms Stadsarkiv, som meddelade att de inte har kännedom om namnet på hennes fader.
Efter att ha diskuterat med några av personalen på Stockholms Stadsarkiv runt vilka det kunde ha varit som kommit på besök, så trodde man nog att det kunde ha varit Sigrids far och farfar. Varför skulle man som far skicka två personer upp till norra Värmland om man från början inte ville berätta att man var far till ett barn som lämnades in på Barnhuset? Detta är förstås bara ett antagande, vi kan inte veta om så var fallet. Inte heller vet vi, varför inte fosterföräldrarna i sitt brev frågade efter moderns namn och adress, utan bara efter faderns. Kände kanske fosterföräldrarna redan till moderns namn och adress? Om nu vårt antagande är riktigt så visste alltså Robert var Sigrid Amalia hade placerats som fosterbarn och troligen hade han kanske också lite kontroll på hennes uppväxt. Robert hade det också gott ekonomiskt ställt. Enligt folkbokföringen så arbetade Robert som "Prokurist" fram till efter år 1917, då han istället blev noterad som "Grosshandlare". Om Robert och hans hustru Hilda står det också skrivet i texten om deras son Hjalmar Gullberg i "Svenskt biografiskt lexikon". Där står följande att läsa: "Hjalmar G:s föräldrar gifte sig två år efter hans födelse men erkände aldrig sonen officiellt. I födelseboken för S:t Petri församling i Malmö står antecknat »okänd moder». Fadern (f 25 jan 1873 i Sthlm) var son till smedgesällen, sedermera övermaskinisten Nils Petter Karlsson. Modern var lantbrukardotter från Lemnhult. G växte upp hos fosterföräldrar, fd hyrkusken Bengt O Gullberg och dennes maka, som bodde i förstadskvarter i Malmö, först på Holmgatan 3, sedan på S Förstadsgatan 78 b. G.s naturlige fader, Robert Brand, blev med åren framgångsrik affärsman som för 50 000 kr övertog den pappersfirma Carl E Grubbens filial och Grubben & Co:s filial, där han varit anställd och där G:s moder Hilda Jonsson, varit kontorist. Han beskrivs som en energisk och godmodig man; modern som klipsk, slagfärdig men neurotisk med drag av känslokyla. Grosshandlarhemmet vid Gustaf Adolfs torg var ett burget hem; familjen hade vänner både bland Malmö borgerskap och i teater- och konstnärskretsar. Robert Brand dog 25 juni 1923. Hilda Brand, som flyttat från Malmö till Sthlm 1926, genomgick en svår operation; inte minst efter den började hon använda narkotika i större skala. Hon dog 24 nov 1927, sedan hon en oktobernatt kastat sig ut genom ett fönster i en lägenhet på Strandvägen. Mellan G och hans verkliga föräldrar rådde ytterst reserverade relationer. Först efter en arvsprocess - där både G:s fostermoder och barnmorskan hos vilken han fötts avlagt vittnesmål - erkändes G som ensam arvinge (19 febr 1928). Han övertog familjens sommarbostad »Lundhem» i Falsterbo och placerade en mindre del av det ärvda kapitalet i en fastighet i Lund, Västergatan 11, där han bodde 1928-35. G:s far hade samma mörka utseende som sonen; möjligen av värmländsk vallontyp. På mödernet - där det fanns svår psykisk belastning i tidigare generationer med klart utpräglad förföljelsemani - härstammade G från orgelbyggaren Johannes Magnusson i Lemnhult. Denne, hans mormors far, är känd som målare av altartavlor (Skirö, Lemnhult) och som mästare till över tjugo småländska orgelverk. Han ägde och brukade gården Nässja i Lemnhults församling. G besökte trakten först efter moderns död (1929) och antecknade då traditionen om orgelbyggaren som snidade gravkors och som byggde orglar ad majorem Dei gloriam [latin för Till Guds allt större ära] som lämpligt stoff för en novell; många år senare (1951) återvände han till ämnet i den som en nekrolog formade dikten På Lemnhults kyrkogård (»Den som bygger en orgel åt Gud / låter sin gård förfalla»). I fosterföräldrarnas hem växte G upp som en alltid lojal fosterson, dock tidigt medveten om att han inte hörde dit: han fick presenter från sina riktiga föräldrar och besökte dem både på Gustaf Adolfs torg och i deras Falsterbovilla. Situationen bidrog från början till en känsla av särställning i tillvaron, av utestängdhet. I G:s liv ledde det till en naturlig strävan att legitimera sig i tillvaron; i hans poesi gestaltades ursprungssituationen än i utkorelsens, än i förkastelsens roller, den förklädde gudens och den förlorade sonens. Frågan om jagets identitet återvänder som ett tema genom hela hans diktning." Robert avled i Malmö den 25 juni 1923, endast 49 år och 6 månader gammal. Han avled av "Cancer ventise. Peratonitis". (Peratonitis = Inflammation i bukhinnan)
Han är begravd i kvarter 3 på S:t Pauli Norra Kyrkogård i Malmö. I samma grav ligger också hans hustru Hilda som avled den 24 november 1927 i Hedvig Eleonora församling i Stockholm. Hon gravsattes på kykrogården i Malmö den 4 december 1927. Gravrätten för graven har numera återgått till upplåtaren.
I sökandet efter Sigrid Amalias okända föräldrar har vi dna-testat barn och barnbarn till Sigrid Amalia. Utifrån deras dna-resultat kunde vi i november 2022 identifiera Sigrid Amalias mamma, Jenny Jonsson. Dna-resultaten visade också att det fanns en biologisk koppling till Jennys systers make, Robert Brand. Kunde han vara Sigrid Amalias far? Eller var det någon av hans bröder? I början av 2023 dna-testade vi därför två nära släktingar till Robert Brand. Ett barnbarn till Roberts halvbror och ett barnbarn till Roberts pappas bror. I skrivande stund har vi fått svar på det första av dessa två dna-tester och det visar tydligt ett mycket nära släktskap mellan Robert och Sigrid Amalias dna-testade barn och barnbarn. Ett så nära släktskap, så att vi med 100% kan konstatera att det är Robert, eller någon av hans två äldre hel-bröder, som måste vara Sigrid Amalias biologiska far. Vi kunde utifrån detta dna-resultat helt utesluta Roberts halv-bror som evetuell far, vars barnbarn alltså är en av de som dna-testat sig. Mest trolig av de tre bröderna, som biologisk far till Sigrid Amalia, förefaller det som om Robert är. Detta mot följande bakgrund: - Robert var gift med Hilda Jonsson, syster till Sigrid Amalias mamma Jenny. Det finns m.a.o. ett nära släktskapsförhållande mellan Robert och Jenny. - Sedan vet vi också hur Robert och Hilda hanterade situationen när Hilda blev gravid och senare födde sonen, författaren Hjalmar Gullberg. Han föddes ju som "oäkta" med okända föräldrar och lämnades strax efter födseln bort till fosterföräldrar, där han växte upp. Detsamma skedde ju när Jenny blev gravid med Sigrid Amalia. Hon föddes också som "oäkta" med okända föräldrar och lämnades bort till Stockholms Barnhus och vidare till fosterhem. - Robert verkar också ha varit den av de tre bröderna med bäst ekonomiska förutsättningar, för att kunna betala avgiften när man lämnar bort ett oönskat barn till Allmänna Barnhuset i Stockholm. Enligt deras matrikel, så blev Sigrid Amalia intagen mot att en avgift på 500 kr erlagts. Denna summa motsvarar år 2018 ca 30.000 kr.
- Från Allmänna Barnhusets så skickades det ut kontrollanter till fosterhemmen för att kontrollera så att fosterbarnen hade det bra där de var placerade. Den kontrollant som besökte Sigrid Amalias fosterhem i Dalby i norra Värmland, skall ha hetat Natt och Dag i efternamn. Och enligt en muntlig tradition inom familjen, så skall denne kontrollant ha sagt när han såg Sigrid Amalia: "Oj vad hon är lik Robert". Här följer lite information om Roberts två äldre bröder. Roberts äldsta bror Carl Hugo Fritiof, var född den 15 februari 1868 i Stockholm. Han arbetade som byggnadsingenjör och bodde större delen av sitt liv i Stockholm. Han förblev ogift och har, enligt vad vi kan se i folkbokföringen, inte blivit far till några barn. Det finns därför inga kända ättlingar till honom som vi kan dna-testa. Han avled i Björnlunda i Södermanland den 26 maj 1949. Roberts andra bror, Nils Hjalmar Ferdinand, föddes i Stockholm den 25 september 1870. Han gifte och fick tre döttrar. Två av döttrarna med hans blivande hustru Anna Sofia Andersson, född 22 november 1870, föddes före deras giftermål den 6 december 1903, men är noterade i Rotemansboken som "legaliserade barn". Han arbetade som sjöman och övermaskinist och var i hela sitt liv skriven i Stockholm. Han avled den 20 april 1913, endast 45 år gammal. Hans äldsta dotter, Anna Charlotta, född den 10 juni 1895, förblev ogift och fick enligt kyrkbokföringen inga barn. Hon avled den 11 december 1981.
Den andra dottern, Gerda Kristina, född den 2 september 1903, gifte sig år 1926 och blev år 1940 mor till dottern Kerstin. Kerstin har också dna-testat sig, men hennes dna-resultatet visar aboslut inget alls släktskap med varken Sigrid Amalias barn eller barnbarn eller med barnbarnet till Robert Brands halvbror som dna-testat sig. Det är därför mycket tveksamt om det verkligen är Nils Hjalmar Ferdinand som är den biologiska fadern till Gerda Kristina.
Alla dessa parametrar sammataget pekar mest på att det är Robert som är Sigrid Amalias biologiska far. Men vi kommer naturligtvis aldrig att kunna veta detta till 100%. Det finns, som redovisat ovan, inte några ättlingar efter hans två äldre bröder som vi kan dna-testa för att kunna ett 100%-igt svar på detta. OCH DET FINNS TVÅ BARN TILL...
DNA-resultaten från Sigrid Amalias barn och barnbarn, samt från Roberts nära släktingar, visar att den person som är den biologiska fadern till Sigrid Amalia, också till 100% är far till ytterligare två barn.
Dessa två barn är båda födda i Stockholm under 1900-talets första år. Det är två pojkar födda av två olika ogifta kvinnor. Det första barnet föddes år 1900, det andra år 1908. Dessa barn och deras mödrar resovisas i uppställningen nedan.
Barn med Hilda Jonsson: Med största sannolikhet, även far till följande barn: Barn med Anna Cecilia Olsdotter: Barn med Jenny Jonsson: Barn med Elin Josefina Andersson: För de tre sistnämnda barnen har dna bevisat att de är halvsyskon, dvs hade samma biologiska far.
|