Sigrid Amalia .......
Hon blev inskriven i Födelse- och Dopboken i Hedvig Eleonora församling som "Sigrid Amalia Oäkta" och för båda hennes föräldrar står det "Okända". Dock står det att hennes moder var född den 22 oktober 1877 och adressen "Biblioteksgatan 28" i Stockholm. Följande dag, den 25 februari 1902, så döptes hon i Hedvig Eleonora församling av "Rehn" till Sigrid Amalia. Hon kom att kallas för Amalia. Först i vuxen ålder bytte hon tilltalsnamn och kallade sig då för Sigrid. När hon senare flyttade in som fosterdotter till Likenäs i Dalby församling, Värmlands län, flyttade hon från Adolf Fredriks församling i Stockholm. Det blev då felaktigt inskrivet i kyrkböckerna i Dalby att hon också var född i Adolf Fredriks församling.
Vi vet att det var barnmorskan Stina Kajsa Gran, född Jonsson, som bodde på adressen på Biblioteksgatan 28 i Stockholm. Och att Sigrids mamma bott där vid tiden runt hennes födelse. Det datum som är angivet som födelsedatum för modern, den 22/10 1877, kommer långt senare att leda fram till att vi kan identifiera hennes mors namn. I Födelse- och Dopboken i Hedvig Eleonora församling är det också noterat att Sigrid utflyttade till Adolf Fredriks församling den 10 mars 1902, vilket också bekräftas i Utflyttningsboken i Hedvig Eleonora församling samma år:
I Inflyttningsboken i Adolf Fredriks församling 1902 är Sigrid noterad som inflyttad den 14 mars 1902 och som hemvist i församlingen: "Barnhuset". Inte heller i Inflyttningsboken finns några noteringar om vilka hennes föräldrar var.
Enligt Allmänna Barnhusets matrikel blev Sigrid inskriven på Barnhuset redan den 26 februari, dvs när hon bara var 2 dagar gammal. Hon blev inskriven som barn nr 2030. I Allmänna Barnhusets rullor för åren 1800-1916, som finns tillgängliga på Stockholms Stadsarkiv, finns följande att läsa om Sigrid Amalia: 
Originaldokumentet på Stockholms Stadsarkiv hittar du här
Inte heller här hittar vi någon uppgift om vilka hennes föräldrar var.
Det finns också en notering om att hon i Spädbarnsboken finns arkiverad som nummer 264. Denna bok finns också hos Stockholms Stadsarkiv och där finns bl a ett Flyttningsbetyg när hon flyttade från Hedvig Eleonora den 25 februari 1902.
Klicka för att se hela dokumentet.
De hade tidigare haft ett fosterbarn, Karolina Karlsdotter, som flyttat i och med att hon gifte sig den 22 december 1901. I och med att hon blev fosterbarn tog hon också fosterföräldrarnas efternamn Löfgren. När fosterföräldrarna hämtade Sigrid Amalia på Allmänna Barnhusinrättningen i Stockholm så fick de också med ett litet häfte. I häftet skulle bl a ersättningen som fosterföräldrarna fick redovisas och där noterades även de inspektioner som gjordes i fosterhemmet av myndigheterna. Boken finns alltjämt i släktens ägo och här nedan finns bilder på de sidor i häftet där det finns noteringar.
Samma dag som Sigrid placerades som fosterbarn i Dalby, så placerades också ett annat barn från Allmänna barnhuset i Likenäs, flickan Davida Pettersson, född 15 december 1901. Även hon uppges vara född i Adolf Fredriks församling i Stockholm. Även detta är troligen fel. Davida hamnade som fosterdotter hos dåvarande drängen, senare torparen, Nils Nilsson och hans hustru Maria. Myndigheterna var på besök hos fosterföräldrarna flera gånger under hennes uppväxt för att se att hon hade det bra. Och vad man kan se av matrikeln så fick de goda vitsord.
Foto taget ca 1904
I brevet frågade de också om grannens fosterdotter Davida Nilsson också kunde få stöd med kläder.
På sidan två i detta brev berättar fosterfadern att de i augusti månad år 1911 hade fått besök av två "Herrar" som sade sig vara ditsända av Sigrids fader för att träffa henne och även se att hon hade det bra. Hon var dock inte hemma, så de fick nöja sig med att se ett foto av henne när hon var 1,5 år gammal. De gav också fosterfadern en summa pengar som skulle vara till Sigrid och de lovade att höra av sig vidare via brev. Men de hördes inte av, varför fosterfadern nu i sitt brev ber om att få namn och adress till Sigrids far, så att de kan skicka honom en bild på Sigrid när hon fyllde 10 år. Svaret från Barnhuset finns också på Stockholms Stadsarkiv, som meddelade att de inte har kännedom om namnet på hennes fader.
Möjligtvis var det nedanstående bild som togs när Sigrid Amalia var 10 år gammal. Här ses hon med sina fosterföräldrar Lars Larsson Löfgren och Kerstin Olsdotter framför deras stuga Tallmolund i Likenäs i Dalby socken, Värmlands län. Sigrid Amalia är flickan som står närmast sin fostermor. Den andra flickan kan vara Davida Pettersson.
Efter att ha diskuterat med några av personalen på Stockholms Stadsarkiv runt vilka det kunde ha varit som kommit på besök, så trodde man nog att det kunde ha varit Sigrids far och farfar. Varför skulle man som far skicka två personer upp till norra Värmland om man från början inte ville berätta att man var far till ett barn som lämnades in på Barnhuset? Detta är förstås bara ett antagande, vi kan inte veta om så var fallet. Inte heller vet vi, varför inte fosterföräldrarna i sitt brev frågade efter moderns namn och adress, utan bara efter faderns. Kände kanske fosterföräldrarna redan till moderns namn och adress? Sigrid växte hur som helst upp hos sina fosterföräldrar i Likenäs. När fosterbarn fyllde 14 år så upphörde alltid kontrollen från myndigheterna sida, och så även i Sigrids fall. Som fosterföräldrar fick man ett visst underhåll och dessa pengar administrerades via "Ränte- och Kapitalförsäkringsanstalten i Stockholm". I Spädbarnsboken på Stockholms Stadsarkiv finns ett kvitto på att hennes fosterfader kvitterat ut denna ersättning den 7 mars 1916.
I Intendentens Diarium för år 1916 kan vi också läsa att Sigrids fosterföräldrar den 18 oktober 1916 fick "En bibel eller Luthers postilla i praktband för ömsint vård af No 2030 Sigrid Amalia". Detsamma fick fosterföräldrarna till Davida Pettersson.
Den 7, 14 och 25 december 1919 lystes det till äktenskap mellan Sigrid och gårdsdrängen Paul Edlund. Sigrid var då endast 17 år gammal, Paul var 30 år. Någon vigsel blev det dock inte just då. Följande år lystes det åter för Sigrid och Paul på följande datum: 7, 14 och 23 mars. Inte heller denna gång blev det någon vigsel. Senare samma år, den 3, 10 och 17 oktober 1920 lystes det för tredje gången för Sigrid och Paul och denna gång gifte de sig också den 26 oktober 1920. Sigrid var då 18 år och 8 månader gammal. Paul var 31 år. Följande år, den 15 januari 1921, lämnade fosterföräldrarna Lars Larsson Löfgren och Kerstin Olsdotter in en ansökan till Älvdals Övre Tingslags Häradsrätt om att få adoptera Sigrid Amalia, då de saknade bröstarvingar. Ärendet togs upp i Häradsrätten den 22 januari 1921 och deras ansökan godkändes.
Paul arbetade på den närliggande gården Likanå och det var också där han och familjen bodde. Likanå gård ägdes och brukades av jägmästaren Krister Karl Rudolf Ljunggren, född 14 december 1888 i Örebro, och hans hustru Ingeborg Anna Maria Margareta f. Hjärne, född den 29 maj 1891 i Göteborgs Garnisonsförsamling. Paul blev snart sjuk och han skickades då av familjen Ljunggren till Stockholm för att han skulle få bättre vård. Han avled dock den 9 oktober 1922 på Serafimerlasarettet i Stockholm av "Neohritis cron." (Kronisk njurinflammation). Redan i december samma år, den 18 december 1922, beslöt häradsrätten i Älvdals härads övre tingslag vid hösttinget att Sigrids fosterfar, skomakaren Lars Lövgren, skulle bli förmyndare för Sigrids båda barn. Sigrid som då var 20 år gammal, var enligt den tidens lag ännu omyndig. Efter makens bortgång fick hon ta tjänst för att kunna försörja sig och barnen. Hon kom dock att bo kvar med sina barn på Likanå gård där hon och hennes make Paul Edlund bott, men fosterföräldrarna fick hjälpa till att ta hand om barnen. Likanå Gård härjades strax därefter av brand och hon blev då tvungen att flytta tillbaka till sina fosterföräldrar. Under sommaren 1924 besökte Erik Valemar Falk, lektor vid Östermalms högre realläroverk i Stockholm, sin hemtrakt i norra Värmland. Erik Falks hustru Wendla var syster till jägmästare Ljunggrens hustru på Likanå gård. Paret Falk var barnlösa och ville därför adoptera ett barn. Och det var under denna sommarvistelse 1924 som Erik Falk, enligt den skrivelse som skickades till Stockholms stads barnavårdsnämnd den 15 oktober 1924, hade fått kännedom om att Sigrids fosterföräldrar ville att Sigrid skulle adoptera bort ett av sina barn. Och motsatte sig Sigrid detta, så skulle fosterföräldrarna se till att bägge barnen adopterades bort. Paret Falk hade tydligen först varit intresserade av att adoptera Sigrids son Lennart, men skall sedan ha tyckt att dottern Kerstin, 2 1/2 år gammal, var sötare. Så den 19 september 1924 lämnade makarna Falk in en ansökan till Stockholms barnavårdsnämnd om att få adoptera Sigrids dotter Kerstin. Även Sigrid hade då fått skriva under detta dokument. Hon har skrivit under med "Amalia Edlund", vilket hon vid den tiden kallades. När ansökan om adoptionen skrevs och skickades in i september månad 1924, befann sig hennes dotter Kerstin redan i Stockholm. Detta framgår av texten i det yttrande om adoptionen skrivet av Stockholms stads barnavårdsnämnd med dato, den 15 oktober 1924. Där står skrivet att makarna Falk skall ha "därifrån hemfört förliden augusti flickan, vid vilken han och hans hustru redan hunnit fästa sig". Adoptionen tillstyrktes. Sigrids dotter Kerstin skall ha hämtats av de blivande fosterföräldrarna när Sigrid skickats ut i skogen för att passa korna. Detta enligt vad Sigrid själv har berättat. Ur Stockholms Rådhusrätts 1:a avd. Protokoll Domboken år 1924 2:A del:
Tre år efter första makens bortgång gifte hon om sig den 11 april 1925 med Oskar Albert Rehn. Äktenskapet varade till den 11 juni 1941, då äktenskapet upplöstes. Hon avled den 1 oktober 1990 på sjukhemmet i Likenäs i Dalby socken, Värmlands län. Sökandet efter Sigrids föräldrar Sigrid sökte under hela sin levnad efter svaret på frågan vilka hennes biologiska föräldrar var? Hon sökte själv i många arkiv och tog även hjälp av mer släktforskningskunniga personer utan att finns några svar. Tyvärr så fick hon aldrig något svar på denna gåta under sin levnad. I sökandet efter vilka Sigrid Amalias föräldrar var, så har vi sedan 2018 DNA-testat fyra av Sigrid Amalias barn; Uno, Gunnel, Britt och Gunde. Och senare även två barn till Sigrids dotter Kerstin. Resultatet av DNA-testerna har, utifrån DNA-matchningar och kompletterande släktforskning, givit oss svaret att vi med stor sannolikhet har kunnat säga att Sigrid Amalias mamma borde komma från Småland och att hennes pappa borde vara från Värmland. I november 2022 har DNA-testerna äntligen lett oss fram till svaret på gåtan vem som var Sigrids mor. Modern hette Jenny* Marie Elise Jonsson och hon kom mycket riktigt från Småland. Hon föddes den 22 oktober 1877 på Nässja Säteri i Lemnhults socken, Jönköpings län. Ett flertal DNA-matchningar styrker att vi hittat rätt person. Senare har vi via DNA-resultaten även kunnat identifiera vem hennes far var, med största sannolikhet var det hennes mamma Jennys systers make, Robert Brand.
Barn: 1) flyttade när hon gifte sig 22/12 1901. 2) "Enl. Stockholms Rådhusrätts utslag av 28/10 1924 adopterad av Lektor Erik Falk o h.h. Wendla f. Hjärne fr Banergatan 15 Sthlm. Flyttade 1924-11-19 till Stockholm Oskar".
Åter till antavlan.
|
