Sveno Laurenti
Ur Karlstads stifts Herdaminnen - Kyrkoherdar i Stora Kils pastorat. "8. SVENO LAURENTII. 1540-1579. Uppgifterna om S. L:s härkomst är osäkra. Föräldrarna påstås ha hetat Lars Svensson och Karin Nilsdotter.1) Enl. Stiernmans adelsmatrikel var fadern skattebonde i Kil, men enl. en annan uppgift, som Hammarin håller för trolig, var han handlande i Bogesund, nuv. Ulricehamn.2) Kh i K. 1540 5/5, prost över östra Värmland 1550, riksdagsman 1566 och 1569. Död 1579. När Gustav Vasas kyrkominister Georg Norman och biskop Henricus Johannis i Västerås på sin bekanta visitationsresa befann sig i Gillberga, utfärdade de därifrån 1540 5/5 på K. M:ts "auktoritet och befallning" fullmakt för "herr Sven Lorensson" att vara kh i K. och därefter åtnjuta all den ränta och rättighet, som av ålder varit förenad med tjänsten.3) Denna "ränta och rättighet" synes ha varit betydande. Den torde ha decimerats åtskilligt genom Gustav Vasas kyrkoreduktion.4) Den främsta inkomstkällan var Ekenäs, och även denna var i farozonen efter Gustav Vasas död. S. L. fann därför säkrast att uppvakta Erik XIV med bön om bekräftelsebrev på Ekenäs och Ulverud, vilket också konungen utfärdade 1561 6/2. Samtidigt utverkade S. L. en förmån för "de beskedliga präster, som bo i Värmland." Dessa hade framfört klagomål över att de av borglägersknektar, "som de hålla pläga", bliva mycket hindrade, "så att de icke kunnat hava råd till att studera uti Guds ord så fliteligen som behöves och deras kall fordrar". K. br. utfärdades alltså 1561 7/2, enl. vilket värmlandsprästerna förskonas för borgläger men i stället ålägges att årligen leverera tillsammans 30 oxar i Köpings stad.5) Från "Näs i Värmland" utfärdade hertig Karl ett brev, vari han efterlåter sin "tro undersåte herr Sven i Kilen hälften av kronotiondet i pastoratets socknar" samt lindring i skatten "till en behaglig tid."6)" Sven var gift med ..........
Han var också anfader, via sin son Christophorus Svenonis Brunius, till författarinnan Selma Lagerlöf. Sveno Laurentii var Selmas farfars farfars farmors farfar.
1) FFWS.
Både Svens Laurenti´s son Christophorus och hans sonson Sveno efterträdde i rak följd Sven som Kyrkoherde i Stora Kil. Detta inträffade mellan åren 1540 - 1645. Släkten har alltså i 105 år innehaft Kyrkoherdeposten i Stora Kils pastorat. Sonen Christophorus Herdaminne följer nedan. Även Christophorus son Johannes var verksam i Stora Kils pastorat, inte som Kyrkoherde men som Komminister. Detta skedde under åren 1630 - 1674, alltså delvis under samma tid som hans bror Sveno var Kyrkoherde där.
Sveno och Johannes, som var halvbröder, finns båda avporträtterade och tavlorna hänger på gården Apertin i Kils socken, Värmlands län. Gården Apertin ligger ca 1,5 km från Stora Kils gamla kyrka där alla dessa personer verkade. Se portätten nedan.
Ur Karlstads stifts Herdaminnen - Kyrkoherdar i Stora Kils pastorat. "9. CHRISTOPHORUS SVENONIS BRUNIUS 1569-1628. F. trol. i slutet av 1540-talet, son till företrädaren. Kh i K. 1579, underskrev Uppsala mötes beslut 1593, kontr.-prost i Östersysslets kontr. 1596. Död 1628 12/6 (enl. gravstenen). I Kils DB 1602 berättas om en händelse, som ägt rum några år tidigare. Ett par sockenbor hade, sedan de tubbat C. B:s folk, brutit upp fönstren och gått in i prästgården och stulit ostar, fläsk och kött "till en stor hop, väl över ett oxvärd", vilket skedde "i den förre onda och hårda tiden". De hade nu erkänt och kunde ej "värjas för brottet", men straffet blev milt, emedan inbrottet hade skett "i rätta livsnöd".1) C. B. bragte reda i kyrkans ekonomi och lade upp dess äldsta räkenskapsbok, som börjar 1621. Han lät insamla frivilliga gåvor, bl. a. 1623 till inköp av Gustav II Adolfs bibel av 1618, vilken ännu förvaras i kyrkan.
G. 1:o 1583 m. Elisabet Arvidsdotter, död 1597 15/1 (enl. gravstenen). Barn:
Christophorus, stud. i Uppsala 1609 22/2, prv men död strax därefter.
Sveno, f. 1589, faderns efterträdare.
1) Kils DB 1602 13/2. Porträtten på Christophorus söner
Åter till antavlan.
|
