| |||||||||||||||||||
Carl Johansson
Mitten av 1880-talet. När han var tre år gammal flyttade familjen från Slöta socken till Sparreholms Järnvägsstation i Hyltinge socken, Södermanlands län. Där hade fadern, den 18 december 1862, fått arbete som dräng. Familjen flyttade vidare fyra år senare, den 24 oktober 1866, till Malma Gästgivaregård i Lilla Malma socken i samma län. Där fick fadern plats som statdräng och arbetskarl. Vidare till gården Uddberga i Helgesta socken flyttade familjen i oktober 1871 där fadern också hade arbete som statdräng. Den 10 februari 1873 flyttade Carl från familjen i Uddberga och fick plats som statgosse på Sparreholms gods i grannsocknen Hyltinge. Två år senare, år 1875, fick han plats som betjänt hos Överstelöjtnant Frick på Åkerö gård i Bettna socken, Södermanlands län. Här stannade han i två år tills han på hösten år 1877, den 8 september, begärde arbetsbetyg för att flytta vidare till Stockholm. Carl var då 18 år gammal. Carl flyttade in till Kungsholmen och Marieberg den 12 december 1877. Marieberg var vid denna tid militärt område och här låg bl a från 1876 en ammunitionsfabrik. Numera tillhör området Ryska ambasaden. Han fick plats som officersuppassare och bodde i fastigheten Mälaren 24. [Se 1863 års karta] Här bodde han till följande höst då han den 12 oktober 1878 flyttade vidare till Solna där han fick plats på en restaurang. I Solna bodde han på adressen Jakobsberg. Till honom i Solna flyttade också hans tre år yngre syster Amanda Sofia. Hon flyttade in samtidigt med honom och kom då närmast från Jönköping. Den 9 januari 1880 flyttade han vidare till Köpmangatan 10 i Gamla Stan i Stockholm. Där bodde han endast en kort tid och flyttade den 3 mars samma år vidare till Stora Bastugatan 29 i Adolf Fredriks församling i Stockholm. Ett drygt halvår senare, den 15 september 1880, flyttade han åter, då till Katarina församling och adressen Götgatan 25. Där kom han att bo samman med sin blivande hustru, Augusta Bergström. Den 10 oktober samma år, 1880, sammanvigdes han och Augusta i Katarina kyrka. Vigseln förrättades av vigselförrättare Isberg. Carl är i vigselboken antecknad såsom "Värdshusidkare". Både Carl och Augusta var detta år 21 år gamla. I Mantalsuppgifterna för 1881 är det antecknat att Carl "Idkar Nykterhetsvärdshusrörelse". Vidare att de hade två jungfrur anställda samt fyra inneboende. Senare samma år, den 28 november 1881, flyttade familjen vidare till Bromma och adressen Fridhem nummer 27. Ett halvår senare, den 10 maj 1882, flyttade familjen igen, då till Vretstorp i Viby socken, Örebro län.
Där blev Carl gästgiveriföreståndare på Vretstorps Gästgiveri. Gästgiveriet i Vretstorp hade tidigare legat strax norr om samhället vid allfartsvägen, men hade nu flyttat till fastigheten Sällerhög intill järnvägsstationen i Vretstorp. Som drängar på Gästgiveriet kom två av Carls yngre bröder, Oskar Wilhem och Ernst Edvin. De kom till Vretstorp från Helgesta socken den 29 november 1882. Oskar var då 15 år gammal och Ernst Edvin 12 år. Ernst stannade till den 21 mars 1884, då han flyttade vidare till Ripsa socken där systern Matilda Josefina bodde. Oskar arbetade som dräng hos Carl till den 23 juli 1886, då han flyttade vidare till Hallsberg. Oskar hamnade så småningom som renhållningsarbetare i Stockholm där han avled 1947, 79 år gammal. Ernst blev soldat i Ripsa socken och fick efternamnet Fält. Han flyttade senare vidare till Luleå där han blev stationskarlsförman. Ernst avled i Luleå år 1902, endast 32 år gammal. När Oskar slutade som dräng hos Carl fick han ett betyg utskrivet. Betyget finns ännu bevarat och av Oskars barnbarn Jan Johansson i Linköping har vi fått foton på Ernst Edvin, Oskar Wilhelm och på betyget.
För Carl gick det inte så bra med driften av Gästgiveriet utan ganska snart blev det konkurs. Se vidare "Wretstorps Gästgivaregård och konkursen år 1883. Under tiden i Vretstorp föddes också deras andra och tredje barn, sönerna Hugo år 1882 och Gunnar år 1885. Deras första barn, sonen Evald, som föddes redan år 1881, hade avlidit endast en månad gammal. I maj 1885, tre månader efter att sonen Gunnar fötts, avled hans hustru Augusta i vattensot. Carl blev då ensam med två små barn, Gunnar och hans två och ett halvt år äldre bror Hugo. Efter Augustas bortgång bodde Carl kvar i Vretstorp. I början av följande år, den 2 januari 1886, tog han med sig pojkarna till Stockholm, där hans hustrus bror Evald Bergström och hans hustru Maria bodde. Enligt vad som alltid sagts av min farfar Hugo Bergström, så skulle Carl då ha lämnat in pojkarna hos deras morbror Evald Bergström, som då bodde i huset Hornsgatan 54, och sedan aldrig mera kommit tillbaka. Han skulle heller aldrig mer ha hörts av. Vart Carl tog vägen har inte varit känt och sonen Hugo ville heller aldrig göra några efterforskningar för att försöka få svar på vad som hände hans far, har min far Matts-Rune Bergström berättat. En hypotes har varit att han kanske utvandrat till USA eller något annat land. Sedan 1975 har jag sökt i flera emigrantregister, både i originalböcker och i det som senare funnits tillgängligt på Internet, för att försöka att lösa gåtan med vart Carl tog vägen. All min efterforskning var dock resultatlös. Möjligheten fanns ju att han emigrerat till USA via Danmark och där först bytt identitet. Många gjorde så i slutet av 1800-talet. Men under julen 2002 kom vändningen! En slumpmässig sökning i den databas som Arkion hade lagt ut på Internet, som omfattande Folkräkningen år 1890, visade ett antal personer som hette Carl Johansson och som var födda 1859. Vidare sökning i databasen visade att den person som bodde i Masthuggs församling i Göteborg var rätt Carl! Att jag hittat rätt person kunde jag lätt konstatera eftersom även sonen Gunnar bodde hos honom enligt de uppgifter jag hittade. Äntligen var jag gåtans lösning på spåret. En intressant frågeställning är varför sonen Hugo inte kände till att hans far vid denna tidpunkt bodde i Göteborg. Svaret på detta får vi tyvärr aldrig reda på. Den vidare forskningen visade vad som hände Carl i Göteborg. Enligt Kyrkböckerna i Viby församling för år 1886, så utflyttade familjen, dvs Carl och hans två söner, från Sällerhög på Skävis ägor i Vretstorp till Stockholm den 2 januari 1886. Carl står då noterad som "förre Gästgiveriföreståndaren". Att Carl åkt till Stockholm och att han besökt sin svåger, Evald Bergström, för att lämna sonen Hugo vet vi med säkerhet. Vart han och sonen Gunnar därefter tagit vägen är däremot lite mer oklart. Lite mer än två och ett halvt år senare dyker han alltså upp i Göteborg. Med sig hade han då också sonen Gunnar, 4 år gammal. De står som inflyttade till adressen 7 i kvarteret 13 i Gustavi/Domkyrkoförsamligen i Göteborg den 16 oktober 1888. Enligt kyrkböckerna så kom de då från Viby socken i Örebro län, vilket nog inte varit fallet, eftersom de stått som utflyttade till Stockholm i Vibys kyrkböcker några åt tidigare.
I kyrkboken i Göteborg är också följande noterat
"Brist i bevis från 2/1 1886 -10/10 88". Enligt noteringen skall det alltså inte finnas några noteringar i några kyrkböcker om var de har varit under denna period. Var de har befunnit sig under denna tid är alltså oklart.
I december 2006 besökte min far och jag Landsarkivet i Uppsala för att se om det i Domboken för Grimstens Härad, Örebro län, fanns något inskrivet om Carl. Och det gjorde det!
I Domboken kunde vi läsa att Gästgiverirörelsen inte gick så bra, utan att den gick i konkurs i slutet av år 1883. Som en följd av konkursen fick de i april 1884 sälja alla sina ägodelar, men tack vare ett
borgenärsackords och ett avtal om att få behålla delar av det försålda
lösöret fram till den sista december 1885, kunde ändå Gästgiveriet drivas vidare.
Dock uppstod nya problem i början av januari 1886 som innebar att Carl blev stämd och senare även fälld för
"förskingring av anförtrodt gods".
Detta kan vara förklaringen till att han lämnade Vretstorp och åkte till Stockholm, lämnade barnen hos deras morbror Evald Bergström och mer eller mindre själv "gick under jorden".
Mer information om konkursen,
stämningen och den fällande domen för
"förskingring av anförtrodt gods", se "Wretstorps Gästgivaregård och konkursen år 1883".
Hur det kom sig att han år 1888 flyttade till Göteborg har vi ännu inte hittat någon förklaring till.
En vecka efter att han och sonen Gunnar inflyttat till Göteborg, den 24 oktober 1888, tog Carl dock ut "ledighetsbevis" från Viby inför sitt stundande äktenskap med Edla Strömberg från Masthuggs församling i Göteborg.
Den 22 februari 1889 gifte han sig i Masthuggs församling, Göteborg, med Edla Karolina Strömberg. Hon var född den 21 juni 1854 i Myckleby socken, Göteborg och Bohuslän. Myckleby ligger på Orust. Vid tiden för äktenskapet bodde hon hos sina föräldrar Johan Jacob Johansson Strömberg och Anna Brita Berntsdotter i Masthuggs församling, Göteborg, på adressen 6 Roten 9 B, Paradisgatan. I vigselboken är det också noterat
att Carl arbetade som "Waktmästare".
Den 18 november samma år, 1889, föddes deras första gemensamma barn, sonen Karl Bernhard Ludvig.
Carl och sonen Gunnar bodde kvar i Domkyrkoförsamlingen i Göteborg till följande år, då de inflyttade till Edla på adressen 6 Roten 9B i
Masthuggets församling den 14 januari 1890.
I april 1891 lämnades sonen Gunnar bort till skoarbetaren Per Erik Karlsson och hans hustru i Snottesta i Markims socken, Stockholms län,
där han blev fosterson. Gunnar fanns dock kvar i kyrkobokföringen i Göteborg ända till Edla avled år 1901.
(Se mer om Gunnar nederst på denna sida.)
Under tiden familjen bodde i Masthuggs församling föddes ytterligare två barn, sonen Fritz Elis, den 20 januari 1892, och dottern Karin Matilda,
den 16 augusti 1893.
Den 14 januari 1895 flyttade de vidare till Haga församling i Göteborg. De bosatte sig på adressen Östra Haga 70 A. Carl var alltjämt noterad som "Waktmästare". Där bodde han också till sin död.
Carl avled på Styrsö utanför Göteborg i juli månad 1896, endast 37 år gammal. Något exakt dödsdatum är inte fastställt. Dödsorsaken enligt dödsboken i Haga var "hängning", mao så beslutade Carl själv att avsluta sitt liv.
I dödsboken på Styrsö så är han noterad som "Karl Johansson, kypare från Göteborgs Domkyrkoförsamling, funnen död". Där är det också
noterat att man inte kunnat fastställa något exakt dödsdatum, utan att han skulle ha avlidit någon gång mellan den 22-26 juli 1896.
Noterat är också att han blev "begraven i tysthet å Styrsö", den 28 juli 1896. Någon grav finns inte kvar på Styrsö kyrkogård.
Någon bouppteckning registrerad vid Göteborgs Rådhusrätt finns inte heller.
Till dödsboken i Styrsö församling finns också en samling bilagor som förvaras på Landsarkivet i Göteborg. Bland bilagorna finner man nedanstående notering från "Styrsö och Öckerö Kronolänsmanskontor" om händelsen.
Noteringen från
Enligt noteringen från Kronolänsmanskontoret så skulle familjen vid denna tid vara bosatt på adressen Västergatan 2 i Haga församling i Göteborg. Om denna adress motsvarar adressen Östra Haga 70 A, som noterats i kyrkobokföringen är inte känt.
[Karta]
I de tidningsnotiser som skrevs om händelsen finns information om att han skall ha varit tillfälligt anställd som kypare på
Bratten under regattafesten. I hans ficka hittades också ett handskrivet papper med en bön till hans hustru och barn att förlåta honom och att allt hade gått honom se emot att han måste söka döden. Bild på restaurangen Bratten 1882-1901.
Från Rosalie Christensen i Styrsö Hembygdsföreningen fick jag i början av augusti 2005 reda på att det i hennes ungdom, under 1930- och 1940-talen, fanns ett område på Kalvhagens ägor som kallades för "Kyparskogen" och som relaterade till denna händelse. Numera lever inte namnet "Kyparskogen" kvar längre.
Den del av Kalvhagen som kallades "Kyparskogen" bestod av ekar och den låg lite ensligt till, vilket kan förklara varför man hade svårt att definitivt säga vilken dag Carl dött. Det var helt enkelt inte ett område där många personer passerade. "Kyparskogen" skall, enligt Rosalie, ligga strax söder om Kalvhagens skola, på vänster sida där vägen kröker. Området är markerat med röd färg på kartan nedan.
Karta över norra delen av Styrsö.
Restaurationspaviljongen å Styrsö-Bratten (1881, ev 1882, - 4/7 1901)
Nu slutar historien om Carls liv inte riktigt här...
Hon visade mig också en släktsammanställning som hennes far
hade gjort. I den finns Carl med tillsammans med en "Elin" som skall ha fött en oäkta dotter vid namn "Frida", som senare kallades
"Frida på torget". Frida skulle sedan ha gift sig med en sillhandlare Lindqvist från Gamla Stan i Stockholm.
Utdrag ur Kerstin Ljungbloms
Detta var helt nya uppgifter och frågan var om det kunde stämma att Carl var far till ytterligare ett barn? Och vem var i så
fall denna Elin som skulle vara mor till barnet?
Elins fulla namn var Elin Lovisa Johansson och hon var född som "oäkta barn" den 21 maj 1867 i Stockholm.
Hon bodde i början av 1880-talet med sin mor och hennes familj på gården Grotorp i Viby socken, Örebro län.
I samband med att familjen skulle flytta vidare till Linköping i november 1883 så fick hon plats som piga hos Carl
och Augusta på Gästgiveriet i Vretstorp i samma socken.
Hon är noterad som inflyttad till Gästgiveriet den 24 november 1883. Hon var då 16 år gammal.
Efter nio månader, i augusti 1884, avslutade hon sin tjänst som piga och flyttade
också hon till Linköping.
Här fanns alltså en koppling till Carl!
Ett och ett halvt år senare, den 12 februari 1886, inflyttade hon till Adolf Fredriks församling i Stockholm och i december 1887
vidare till Katarina församling och Bondegatan 51.
Eftersom det inte finns några noteringar i kyrkböckerna var Carl har befunnit sig mellan januari 1886 och oktober 1888, då han
skrivs som inflyttad i Göteborg, så kan det ju vara troligt att han kan ha befunnit sig i Stockholm och där någon gång träffat sin
tidigare piga och att hon blivit med barn.
På denna tid kunde man också vara "anonym far" vilket
han kan ha åberopat. Vid dotterns födelse skulle han i så fall ha varit 28 år gammal.
Elin bodde kvar med dottern Frida på Bondegatan 51 i Katarina församling till i december år 1888. Då flyttade de till huset
Bellmansgatan 15/S:t Paulsgatan 18 i Maria församling och Elin är då noterad som "piga". Ett par veckor senare, den 9
januari 1889, flyttade de igen, då till Carl's syster Amanda Sofia Zaar och hennes familj på Skånegatan 31 C i
Katarina församling i Stockholm.
Amanda Sofia var gift med Otto Wilhelm Zaar och de hade då tre egna barn och väntade sitt fjärde. Elin står som
"Ogift. Inneboende utan familj." men också med noteringarna "Dotter" och "Hushållsföreståndaruppgift: Zaar".
Här kom hon att bo i ett år. Dottern Frida står noterad som "Fosterbarn" hos familjen Zaar.
Var det alltså så att Carl's syster Amanda Sofia och hennes familj fick ta hand om Carls dotter Frida och hennes mor Elin
och att Carl sedan stack till Göteborg? Detta är i alla fall ytterligare information som stärker teorin att Frida var Carls dotter.
Den 28 januari 1890 flyttade Elin utan sin dotter till till Drottninggatan 67 och hade då anställning som piga hos
"Handl. Andersson". Där bodde hon endast några dagar, den 5 februari 1890 flyttaden hon vidare till huset Klara Norra
Kykogata 12/Mäster Samuelsgatan 52 i Klara församling, fortfarande noterad som piga men med
"Hushållsföreståndaruppgift: Caféet".
Dottern Frida bodde kvar som fosterbarn hos Carls syster Amanda Sofia Zaar på Skånegatan 21 till den 17 oktober 1890. Då
står hon som utflyttad till Ripsa församling, Södermanlands län. Se hennes vidare öden längre ner på denna sida.
Den 16 december 1890 flyttade Elin tillbaka till familjen Zaar, som då bodde på Folkungagatan 42 i Katarina församling.
Hon är då noterad som "Ogift. Ensamstående utan barn.". Ett år senare, den 9 november 1891, när dottern är lite
mer än 3½ år gammal, flyttade hon ensam från familjen Zaar och till Vaxholm.
Till Vaxholm inflyttade hon den 16 november och fick tjänst som piga hos restaurangägaren Johan Erik Johansson i nummer 17 i kvarteret
Kronan. Det är noterat att hon har ett "oäkta barn" och att hon utflyttade till Adolf Fredriks församling i Stockholm den
29 november 1892.
Lite längre ner på samma sida i kyrkboken i Vaxholm står hon några månader senare som inflyttad igen, den 18 januari 1893.
Under de kommande 2 1/2 åren arbetade hon kvar som piga på restaurangen i Vaxholm, bl a för att tjäna ihop pengar till den
kommande resan till USA.
Den 2 september 1895 lämnade hon Vaxholm för att emigrera till USA. Hon var då 28 år gammal. Utresan skedde från
Göteborg den 8 oktober och hon hade destination "Providence", dvs Providence, Rode Island. Hon hade inga medåkande.
Resan gick vidare till England och därifrån utreste hon från Southampton med båten "New York", som tog 1.740
passagerare, för att anlända till New York den 19 oktober 1895.
Elins record på Ellis Island.
Två år senare, den 16 augusti 1897, återvände hon till Sverige och Linköping där hon flyttade in hos sin syster Hilma Konstansia
och hennes familj. Systern Hilma var gift med åkaren Johan Erik Pettersson och de hade ett barn, sonen Erik Edvin.
Elin var inte helt frisk när hon återvände till Sverige, för kort efter att hon återvänt avled hon den 2 september 1897
i tuberkulos. I död- och begravningsboken står hon som "Jungfrun Elin Johansson".
Några månader senare, den 21 januari 1898, flyttade Elins dotter Frida, som då var 10 år gammal, in som fosterdotter hos sin
moster Hilma och hennes familj i Linköping. Hon hade då varit forsterbarn hos torparen Nils Johan Nilsson och hans familj i
Sågstugan i Ripsa socken, Södermanlands län, i 10 år. Kanske var den en önskan från Elin att hennes syster skulle ta hand om Frida. Läs mer om hur det gick för Frida här nedan.
Edla Strömberg
Efter Edla finns det en förkortad bouppteckning, ett så kallat bouppteckningsbevis, registrerad vid Göteborgs Rådhusrätt.
Enligt bouppteckningsbeviset så efterlämnade hon tre söner och en dotter. Carls son Gunnar stod, förutom hennes tre egna barn, som arvingar.
Hennes tillgångar, som endast bestod av lösegendom, uppgick till 64:-, vilket också motsvarade skulderna.
Så här gick det för barnen:
Gunnar
Ludvig
Fritz Elis
Karin
Not.
| |||||||||||||||||||
