Jacob Reenstierna
Jacobs föräldrar var Ryttmästaren Abraham Reenstierna och hans hustru Metta Hierta. Om Jacob skriver Anders Perlinge följande i sin utredning "Släkterna Reenstierna och Wångberg - Ett okänt samband...": "Jacob Reenstierna föddes i Rangeltorp, Önum (R), 27.10 1690. Han blev student i Uppsala 10.10 1704 och inledde sedan en militär karriär; sekundlöjtnant vid Västgöta kavalleriregemente 14.4 1711, sedan sekundkapten vid Västgötadals regemente 30.10 samma år. Men redan 23.5 1712 erhöll han avsked från regementet och synes därefter huvudsakligen ha livnärt sig och sin familj på de egna jordegendomarna i Västergötland. Han avled på Hinnerstorp, Häggesled (R), 17.1 1772. Jacob Reenstierna var gift två gånger men alla hans 13 officiella barn föddes i det första, ingånget år 1711 (el. 1712?) med Metta Magdalena Uggla (d. 1759), på Knapegården i Norra Vånga socken. Varken hennes bouppteckning, eller Jacob Reenstiernas, ger dock någon ytterligare vägledning beträffande ett eventuellt inofficiellt barn. Efter hans moder Metta Hierta finns ingen bouppteckning bevarad, men väl ett arvskifte. Inte heller Riddarhusets släkttavlor, vilka enligt riddarhusordningen endast kan förväntas redovisa inomäktenskapliga barn på fädernelinjen, bidrar med några ytterligare upplysningar. Förvärvet av Ribbingsfors skedde 1728. Säljare var Anna och Catharina Christina (Caisa) Lillie, efterlevande systrar till änkan efter Nils Posse (d. 1684), Helena Lillie (d. 1727). Dessa båda kvinnor hade ärvt egendomen genom s.k. bakarv. Det var således på grund av sin hustrus släktförbindelser – Metta Magdalena Ugglas mor var Anna Lillie – som Jacob Reenstierna övertog Ribbingsfors och kom med sin familj till Amnehärad. På Knapegården fanns de åtminstone fram till 1725, varefter han synes vara skriven på Hallagården i Jung. Knapegården arrenderades ut av Reenstierna från 1731 till Carl Budrich. Jacob Reenstierna förvärvade därefter Borgnäs 24 juli 1731 genom ett byte av egendomen Gunnarsbo (äv. Gunnabo el. Gunnersbo) (P) med kaptenlöjtnanten Axel Carlsson Natt och Dag (1666-1736), och denna egendom sammanfördes nu med Ribbingsfors 1732, och han var ägare av de båda gårdarna till 1755. Per Wångberg fanns av allt att döma inte med i bilden vid den här tiden. I mantalslängderna för år 1732 framgår att Reenstierna alltjämt var skriven på Hallagården i Jung, en av de jordegendomar han förfogade över genom arv. På Ribbingsfors säteri fanns följande skrivna: drängarna Pär, Abraham, Johan och Lars samt pigorna Margareta, Hiärtrud och Märta. Mantalslängdernas uppgifter är tyvärr inte konklusiva dels eftersom adliga personer inte erlade mantalspengar, dels tjänstefolkets namn sällan angavs, särskilt inte kvinnornas. På Knapegården fanns regelmässigt flera pigor i tjänst från 1713, men först 1728 får vi veta deras namn: där fanns vid den tiden en Elin, men hon var borta året därpå. Reenstierna fortfor en tid att vara mantalsskriven på Hallagården i Jung, där han år 1733 t.ex. hade en snickare vid namn Johan. Efter försäljningen av Ribbingsfors 1755 till kapten Bengt Gustaf von Rappholt flyttade Reenstierna permanent till Hinnerstorp i Häggesled. Den första hustrun Metta Magdalena Uggla dog den 3.4 1759. Jacob Reenstierna gifte om sig den 5.10 1763 på Stallaholm (Essunga socken, R) med Beata Eleonora Hård af Segerstad (1730-1817). Beata var änka sedan 1760 efter Åke Belfrage och det nya äktenskapet förblev barnlöst". Enligt Anders Perlinges utredning är det också mycket troligt att Jacob fick sonen Per som ett utomäktenskapligt barn med Elin .........
Ribbingsfors Herrgård.
 Släkterna Reenstierna och Wångberg - Ett okänt samband....
Åter till antavlan.
|
