Ja nu så reser jag här i från
mäd et frimodigt sine och låter gud mig
livstiden få nog har jag dät i mine men vem
som skulden at jag skul gå ut honom
skal jag lära veta hut om jag en gång
skul koma hem i mit land och froma
2 vers
Jag mina föräldrar hulda och blid som jag
nu skal frånfara i en så ond och faselig tid
tag os o gud til vara för inbördes kvi och tyrani
för feredens hand til vaten och lön hielp os o gud
sot strida och ståt upå vår sida
3 vers
Svergi så vil jag resa omkring om ej jag dät
finge göra men ut har gåt för ingenting dät
skal ni nog få höra en gosä är jag båd
munter
och snäl Dät skal ni få höra var enda kväl
at jag är intet ånger fast jag skal bort gånga
4 vers
Upskrefven är vi 25 som skal i vakten bliva
men jag hopas ändå at koma igen om gud mig
lifvet vil gifva ty skulä intet gud försörga sin
vän upå jorda mig som är en hulder fader och jör
var kristen glader
5 vers
fatig är jag och dät vet ni väl och därför
måst
jag gånga de tängta at min fatiga siäl skule
bli stad i vånda men milde rike gud i himelen ser
och så neder upå sin vän vi och trolit
beder och jör hans förmanar föder
6 vers
fatigdom och uselhet är uti landet inä avund
hat och mycken förträt som vi och sielfva fine ja
avund gråter där han ine är och på föl
ger många svårliga besvär som vi kuna umbära
och vi vil gud rät ära
7 vers
Skrifningen sker på många sät här uti Sveriges
rike vem som har pängar nog får hon råd sådanna
fins mång lika Kungens förordning lyde ej
så at sote mans barn först skulä gå för
en liten föda och kan få lida möda
8 vers
Emedan de träffade sig där upå at de och var
de sämste
som skule mot våra finder gå men en gång
kan bli de främste ja om vi ihog koma dän stora
gud och ej os planterade barnen som hon och haver
gifvit och i sin bok inskrivet
Eric Walström 1809
|