i Stockholm, Stockholms stift

Text och bild är hämtad ur boken "Våra Kyrkor", Klarkullens Förlag AB, 1990. 1674 byggdes en träkyrka här som fick namnet S:t Olofs kapell. Behovet av en större kyrka växte och Carl Hårleman och senare Carl Fredrik Adelcrantz fick i uppdrag att göra ritningar. Den nya kyrkan byggdes i samma korsform som, och utanpå, den gamla. Kyrkorummet är funktionellt och harmoniskt på gränsen mellan rokoko och nyklassicism. Johan Tobias Sergel fick två uppdrag i kyrkan: altartavlan i gips och ett monument över filosofen Renatus Cartesius, gravsatt på kyrkogården 1650-76. Kyrkan invigdes i Gustav III:s närvaro 1774. Samtidigt blev S:t Olof egen församling under namnet Adolf Fredrik efter kungen som lagt grundstenen. Befolkningsökningen under senare delen av 1800-talet ledde till att man satte in läktare i tvärskeppen. 1906 delades församlingen varvid Gustav Vasa och Matteus avskiljdes. På 1890-talet renoverades kyrkan i nygustaviansk stil. Arkitekten Agi Lindgren fyllde det strama kyrkorummet med ornament. Kyrkan fick ny bänkinredning och Julius Kronberg målade scener ur Jesu liv i kupolen och exangelistsymboler därunder. Vid restaurering 1957-59 återfick kyrkan mycket av sin ursprungliga renhet. På kyrkogården vilar bl a Sergel, Lidner, Elias Martin, Hjalmar Branting, Olof Palme, Anders de Wahl och Thor Modéen. VÄGBESKRIVNING: Vid Sveavägen, T-banestation Hötorget. Åter till Släktsocknar och Orter. Copyright © Håkan Bergström, uppdaterad 2000-02-09