i Uppsala Stift

Text och bild är hämtad ur boken "Våra Kyrkor", Klarkullens Förlag AB, 1990. I slutet av 1200-talet var den första stenkyrkan i Rasbo byggd. De spetsiga gavelröstena är kvar från den ursprungliga kyrkan. Sydportalen tillkom under 1300-talets första år. Med sin rikt profilerade omfattning gör den ett mäktigt intryck. Runt år 1450 omdanades interiören stort då tegelvalven slogs. Det nuvarande koret, de två korsarmarna och sakristian tillkom under medeltidens sista år. Rasbo har nu en av de största landskyrkorna i Uppland. Vid två skilda tillfällen har blixten slagit ner i kyrktornet. Senast skedde det 1795 och det inte mindre än fyra gånger i följd, varvid den höga smäckra tornhuven förstördes. Den nuvarande tornhuven kom på plats år 1802. Vid restaureringen 1925 knackades de överkalkade målningarna på långhusets väggar fram. Tyvärr blev de delvis fördärvade då de stora fönstren slogs upp 1827. Altaruppsatsen och predikstolen är tillverkade i samma gotländska verkstad. De skänktes till kyrkan i mitten på 1600-talet. Blinderingsfälten på kyrkans gavlar tillhör sevärdheterna. VÄGBESKRIVNING: Rasbo ligger vid väg 78, ca en och en halv mil från Uppsala. I denna kyrka lästes också den Militärrulla upp som kungjorde namnen på de drängar som var uttagna från Rasbo socken till lantvärnister vid Upplands Kungliga Lantvärns Battailon när kriget mot Ryssland bröt ut år 1808. Detta skedde söndagen den 8 maj 1808. Då fick de uttagna även meddelade om att de skulle "inställa sig i Enköping den 12 i denna månad". Bland de uttagna fanns min Farmors Farfar, Eric Wahlström. Se vidare Eric som Lantvärnist. Åter till Släktsocknar och Orter. Copyright © Håkan Bergström, uppdaterad 2000-02-09