Texten hämtad ur häftet om Hols kyrka, utgiven av Hols hembyggdsförening.
BESKRIVNING ÖVER HOL KYRKA
Hol socken ingår i Vårgårda kommun, Kullings härad, Älvsborgs län. Namnet Hol är fomvästnordiskt och kommer av ordet holl, betyder låg jordhög i en torr å, jämn upphöjning i en myr eller slätt omgiven av vatten.
Man kan ställa frågan; får Hol sitt namn redan för sextusen år sedan, då västerhavets vågor böljade där Hols by nu ligger? Hol är mycket tidigt känt, redan i Hervarasagan nämndes Hol, det är i ordet Hollini. "Alla de som voro i Hollini Sal lydde dem där uppå."
Platsen där Hols kyrka står är enligt den muntliga traditionen en fornnordisk kultplats. I kyrkoherde Anders Berghelins beskrivning över Hol 1705 så skriver han: "De gamle i Hol talar om att fordom så skulle det funnits ett Hof, en stor Sal, en Aula, eller ett Templum. I hela Kullings härad är det inget namn som är mer betecknande i äldre pergament än Hool. Man torde inte finna en annan plats mer rik på släktgravar än Hool, antingen har denna plats varit hela häradets medelpunkt, eller emedan platsen i för sig själv varit lämplig för detta ändamål. Nästan otaliga högar kan ses på de fält, som ligger norr om kyrkan."
När de första kyrkorna byggdes så var det byarna eller en storbonde som stod för kyrkornas uppförande. Det står i Västgötalagen: "Vilja bönderna i byn bygga kyrka, om de är emellan 6 till 8 matlag så ha de rätt att bygga kyrka." Ett matlag=15 eller 20 personer.
Kyrkan i Hol är en romansk stenkyrka. Den är troligen byggd under tiden 1150-1200. Enligt en förklaring i Västgötalagen av professor Elias Wessen, så var de romanska stenkyrkoma i Västergötland allmänt uppförda vid 1200-talets början. Edvind Claessons licentiatavhandling bekräftar detta.
Avhandlingen Beter: Cuius eccelesiam fecit - Romanska kyrkor i Västergötland.
När denna typen av kyrkor byggdes kom de även att bli försvarsanläggningar-dessa kraftiga stenväggar motstod den tidens vapen. Det var även en tillflyktsplats för kvinnor och barn under ofredstid.
Kännedomen om händelser under medeltiden i Hol är mycket sporadiska, det är först under 1500-talets sista hälft som kunskapen ökar om kyrkan.
Är 1612 blev kyrkan plundrad av danskarna och de använde en tid kyrkan till stall. Till minne av detta blev vid den stora reparationen 1776 en hästsko inmurad över ingången till sakristian, enligt en beskrivning över Hol kyrka av kyrkoherde Anders Söderblom 1776, Skara domkapitel JV1:4. Enligt kyrkoinventarium fanns i den dåvarande klockstapeln väster om kyrkan två klockor, den största vägde fem skeppund, den mindre tre skeppund. (Ett skep pund=170 kg). Vidare fanns inne i kyrkan en primklocka, som även den borrtfördes. Primklockan var en liten klocka som har anor från den katolska tiden. Den användes till att under mässan ringa in den liturgiska hymnen före nattvarden. Den stora klockan ska ha förts till Tanum i Bohuslän som då var danskt. En soldat från Hol ska ha sett ordet Hool på en kyrkklocka i Tanum i slutet av 1660-talet. Den andra klockan och primklockan har hittills inte kunnat spåras. Vid Tanums kyrkas nybyggnad 1825-1830 blev de gamla klockorna omgjutna, så nu kan man inte fmna någon text med ordet Hool på deras klockor, men malmen finns där.
Läktaren i kyrkan är byggd 1699. År 1711 utfärdade kyrkoherde Anders Berghelin ett dekret: "drängama må ej sitta på läktarbarriären då de kunna tappa sina träskor på dem som sitta under i bänkarna."
Altartavlan är från 1703 och tillverkad av en bildhuggare från Borås vid namn Gustav Kilman. Enligt Bengt Söderberg i boken Skara Stift, var denne Kilman en av de Karolinska tidens bäste bildhuggare och konstsnickare i Västergötland. Kilman förde vidare den stil som hörde till traditionerna från Magnus Gabriel de la Gardie Läckö Skola. Han hade inte den framgång han förtjänade trots sitt mästerskap, utan dog urfattig och förglömd.
Predikstolen är från 1709 och förfärdigad av samme mästare, Gustav Kilman.
År 1778 skriver kyrkoherde Andreas Söderblom:.
"År 1776 kom Hol kyrkas ombyggnad till stånd, då den till undergång lutande kyrkan blev med tak, trossning och murband alldeles raserad, den gamla tvärmuren nedriven med koret utom östra gaveln. Det blev sedan på nytt uppmurat igen samt ett stycke av den södra långmuren. Varefter panel, tak blev lagt med ny resning och äter nytt tak på bjälkarna. Istället för den gamla klockstapeln, blev ett nytt tom byggt på kyrkan, ehuru det är rätt klent och kan ej bära större klocka än den som nu fmnes. Bjälkar, timmer och spiror kom hit genom köp från Bälinge och Alingsås Landsförsamling i Maryds skog, då Hol alldeles saknade skog av dessa dimmensioner. Vapenhuset som tidigare varit av trä blev med sten uppmurat. Den gamla dörren som är järnbeslagen blev flyttad till den högra ingången till vapenhuset. Vidare blev nya fönster upptagna i den norra långmuren, då den tidigare saknat fönster."
Den gamla jämbeslagna dörren som blev flyttad till den högra ingången i vapenhuset, i den finnes 16 kulhål, minnen från danskarnas härjningar 1612.
Dörren togs bort vid reparationen 1905 då ny ingång gjordes rakt i väster, och de båda ingångarna som fanns på sidorna igenmurades.
Åter till Släktsocknar och Orter.
Copyright © Håkan Bergström, uppdaterad 2000-02-09
|
