i Linköpings stift
Först 1818 nåddes enighet om nybyggnad, sedan man fått Harstads socknemän att gå med på att bygga ny, gemensam kyrka. Mark inköptes av Vallsbergs bys gemensamma ägor och en "kyrkobyggnadsdirektion" tillsattes för att skaffa ritningar, kostnadsförslag, anbud m.m. Två anbud förelåg 1825, ett av den skicklige länsbyggmästaren Johan Holmberg i Linköping på 5 400 rdr och ett annat av byggmästare Thunström på 4 000 rdr. Den senare fick uppdraget, fastän han inte ens kunde visa behörighet i facket. Som protest avsade sig den myndige och praktiska prosten C. P. Ohrling ordförandeskapet i direktionen. Det visade sig också att Thunström inte var vuxen uppgiften. Först revs den gamla kyrkan. En besökare tjugo år senare hörde berättas, att murbruket hade varit så hårt att stenarna sprang sönder lättare än bruket. De flesta gamla inventarier försåldes som värdelösa, t.ex. silverkanna, oblatask, kalk, paten och t.o.m. en brudkrona. Thunströms byggnad var ännu inte helt avslutad då den på grund av många bristfälligheter måste avsynas 1830. Synenämnden betygade, att entreprenören inte l någon enda punkt fullgjort sin skyldighet. Bl.a. hade gipstaket delvis fallit ned och var livsfarligt för kyrkobesökarna. Thunström tvingades att gå från sitt arbete, och innestående arvode, 1 000 rdr b:o, utbetalades ej. Holmberg övertalades att ta vid. Gipstaket reparerades och läktarbyggnaden fullbordades m.m. Först 1837 stod kyrkan färdig och tre år därefter invigdes den. Efter underdånig ansökan att kyrkan skulle få heta Oscar Fredriks kyrka (efter kronprins Oscar, hertig av Östergötland) beviljades detta genom ett kungligt brev 1829. Av inventarierna var endast altaret med ett stort kors samt predikstolen färdiga. En gammal orgel inköptes från Vadstena. Efter en grundlig reparation, av orgelbyggare Gustaf Andersson i Stockholm, fick den göra tjänst till 1863, då den nuvarande fina orgeln anskaffades. Kyrkobyggnaden var ett typiskt uttryck för sin tids arkitektoniska stilideal. Johan Holmbergs ritning hade följts utom beträffande predikstolens placering och tornhuvarnas form, som blev lägre och slutar i en kupol med två fönster. Till ytterlighet enkel fasadbehandling och stora fönster utmärker exteriören. Den är orienterad i norr-söder med huvudentrén i norr mot landsvägen. Planen bildar en långsträckt rektangel med halvrunda kortsidor - den norra utgör vapenhus och den södra sakristia. Enligt Holmbergs ritning skulle predikstolen placeras över altaret (som i S:t Lars, Borg och V. Harg ursprungligen) men senare flyttades den till östra väggen i enlighet med ett förslag, som utarbetades av arkitekten C. G. Blom-Carlson (1799-1868). Tornformen följer också detta förslag. År 1953 restaurerades kyrkan under ledning av arkitekt Johannes Dahl. Därvid infördes värmeledning och både exteriör och interiör målades. Många gåvor tillkom såsom ny altartavla, antependium, ljuskrona, mässkrudar, altarbrun, altarkrucifix, dopskål samt bonad och matta vid funten.
Altaret var ursprungligen prytt endast med ett enkelt kors under en ståtlig klassicistisk uppbyggnad med kolonner, som uppbar ett antikiserande bjälklag och en gavel prydd med sinnebilden av Guds allseende öga. År 1953 tillkom altartavlan målad av konstnären Einar Forseth (f. 1892) och skänkt av fröken Märta Ottosson. Den föreställer "Jesus inför nutidsmänniskan" och hänvisar till joh. 1:29. Kormattan i ryateknik kommer från Östergötlands hemslöjdsförening. Den gamla kyrkans altarprydnad, ett senmedeltida altarskåp, är nu placerat på västra väggen. Mittpartiet återger överst Marias kröning i himmelen med fyra helgon: t.v. Katarina av Alexandria, t.h. Barbara och under fyra apostlar. Vänstra dörren innehåller Jakob d.y., och överst: Petrus, Paulus, under Thomas samt högra dörren övre raden: Johannes evangelisten, Jakob d.ä., nedre raden Mattias och en okänd apostel. Över altarskåpet hänger den gamla kyrkans triumfkrucifix, som återger den lidande Frälsaren. Det kan dateras till 1300talet och efterbildar delvis domkyrkans stora triumfkrucifix. Ett annat triumfkrucifix från en något senare tid förvaras i tornkammaren. Väderstads kyrkas gamla altarkrucifix hänger i sakristan och kan dateras till 1300-talets slut. Predikstolen med förgyllda ornament återger symboler som Guds allseende öga, korset med palmkvist och ankare med palmkvist. Den gamla predikstolen av mäster Henrik Werner i Mo i V. Harg förvaras i tornkammaren. Dopfunten av sandsten är ett gotländska arbete från 1200-talets slut. Dopfatet av mässing skänktes 1953 av De ungas sykrets, och dopmattan från Wahlbecks fabriker inköptes 1969, dopbonaden av Agda Österberg samma år. Den ståtliga ljusstaken av mässing pa dopaltaret var tidigare prydnad på altaret. De gamla kyrkorna ägde var sin dopfunt, båda daterade 1660 den 2 januari och 9 januari 1660 och tillverkade troligen Skänninge. Av nattvardssilvret må nämnas en kalk med sexpassformig fot med ett litet krucifix samt med små lejonhuvuden. Den dateras till 1400-talets senare del, medan cuppan tillkom så sent som 1868 och utfördes av Sam Pettersson i Linköping. Patenen med ingraverat Kristushuvud (Veronikas svetteduk) är samtidig med kalkens fot. En åttkantig oblatask har inskriften Pastor Teseus Rydellus A:o 1707 (kyrkoherde här 1689-1708). Den är tillverkad av Nils Nilsson d.y. Behm (1698-1720) i Linköping. Vinkannan är gjord av samma mästare. Bland ljusredskapen märks sex ljuskronor, en daterad 1692, en annan 1721, samt två nya. En tvåarmad ljusstake av malm på altaret är enligt en inskription skänkt av "hustru Brita i Bosgård" till Harstads kyrka år 1686. En annan ljusstake av mässing med fyra armar är utförd i senbarockstil (1600-talets slut). Två äldre svarta mässhakar finns, de tillkom 1829. Dessutom finns fyra nya: av vitt mönstrat siden från Libraria 1937, skänkt av Erik och Gunnar Ehrén, av violett mönstrat siden från Libraria 1953, skänkt av Simon Johansson och Lars Jansson i Skeby, av grönt siden, skänkt av kyrkliga syföreningen, och av rött siden, gåva av Gunilla och Gunnar Ektander i St. Vahlby. På norra väggen hänger två begravningsvapen tillhörande två medlemmar av ätten Gripensköld. Orgeln är av mycket stort musikhistoriskt intresse. Den byggdes 1863 av Marcussen & Son och omfattar 20 stämmor. Av ringklockorna i tornet är storklockan från 1786, gjuten av A. Billsten i Norrköping, och den mindre från 1770.
Åter till Släktsocknar och Orter.
|