Texten hämtad ur skriften "Kyrkorna i Lekeberg".
Utgiven av Lekebergs KDN/Kultur.
Text och foto av Åke Axelsson.
KVISTBRO - ung kyrka från 1662.
Kvistbro skall ha varit eget pastorat redan under medeltiden. Då fanns en liten träkyrka på samma plats där sockenkyrkan ligger idag. Denna gamla kyrka skall ha varit byggd efter förebild av Tångeråsa kyrka. Efter reformationen blev Kvistbro annex till Knista, men blev åter självständigt pastorat 1651. Redan i december 1637 hade biskop Emporagius i Strängnäs i brev uppmanat Kvistbroborna att bygga ny kyrka då den gamla var bristfällig.
Sakristia från medeltiden.
Den nya kyrkan av trä, knuttimrad och spånklädd stod klar 1662. Sakristian är uppförd i sten och kvar från medeltiden. När kyrkan byggdes var Johan Isaksson Krokmoderus kyrkoherde i socknen. Hans grav finns i kyrkans kor. Han efterträddes av sin son Isak Qvist. Från dennes tid är kyrkans altaruppsats och predikstol. Båda i barock och från 1689.
Glasmålning.
Som altartavla fungerar ett målat fönster. Översta motivet är Kristi förklaring, nedre motivet Nattvardens instiftande. I mittfältet är motivet Jesus på korset. På sidorna finns målningar av apostlarna Paulus och Johannes.
Kyrkmarknader.
Vid kyrkan i Kvistbro har förr hållits s.k. kyrkmarknader. Det skedde i samband med den allmänna gudstjänsten. Den 14 juni 1752 beslöt kyrkostämma att "handel om helgdagarna hädanefter här vid kyrkan vid gudstjänstens slut alldeles upphör, vid den plikt som lagen förmår, men ville någon driva handel så skulle han förfoga sig längre bort uppå Sven Olssons backe". Handel vid kyrkan omtalas också vid stämma 18 maj 1828. l kyrkans räkenskaper för åren 1688 - 1735 omtalas gåvor kyrkan fått av handelsmän och borgare från Askersund, Borås, Eksjö, Linde, Torshälla och Örebro. Mycket talar för att de besökt Kvistbro i samband med dessa kyrkmarknader.
Åter till Släktsocknar och Orter.
Copyright © Håkan Bergström, uppdaterad 2000-03-03
|
