Texten hämtad ur skriften "Kyrkorna i Lekeberg".
Utgiven av Lekebergs KDN/Kultur.
Text och foto av Åke Axelsson.
Kräcklinge - en klocka efter biskop Rogge.
Kräcklinges äldsta sockenkyrka torde ha byggts i slutet av 1100-talet. Kyrkolokalen har genomgått många förändringar under tidernas lopp. Sitt nuvarande utseende fick kyrkan 1766. Då gjordes kyrkan tornlös. Man ansåg det inte påkallat att bygga något torn, då en stapel för den medeltida klockan fanns på kyrkogården redan i början av 1600-talet, ja kanske ännu tidigare. Den klocka som nämnts ovan är skänkt till Kräcklinge omkring 1480 av biskop Cort Rogge i Strängnäs. Den andra klockan i stapeln är från 1657.
Medeltida klenoder.
Kyrkan har många medeltida klenoder som dock numera finns på andra platser. Som omtalats i kap. om
Hidinge gamla kyrka, blev det medeltida altarskåpet flyttat från Kräcklinge till Hidinge 1939. l Örebro läns museeum finns förvarat ett märkligt krucifix skuret av den s.k. Kräcklingemästaren. Man tror att denne okände 1400-talskonstnär hade sin verkstad i Örebro.
Maria Magdalena kapell.
Kräcklinges första gudstjänstlokal var en gårdskyrka som låg vid Skoftesta. Den kan ha byggts redan under senare delen av 1100-talet. Kyrkan uppfördes av någon storman i bygden. Första gången gårdskapellet vid Skoftesta nämns i skrift är 1437. Då besökte biskop Olof i Strängnäs Riseberga kloster. I samband härmed utfärdade han ett avlatsbrev för Kräcklinge församling. Brevet innebar att man fick syndaförlåtelse för 40 dagar om man läste en mässa i sockenkyrkan eller i Maria Magdalenakapellet vid Skoftesta. Därtill skulle man ge en allmosa till de fattiga. Gårdskapell av det här slaget har man grävt ut i bl.a. Ansta och i Täby. Skoftestakapellet är dock det bäst bevarade. Det grävdes ut 1963 under ledning av fil.lic. Sune Zachrison, Uppsala.
Bondehögfärd byggde.
Antagligen var det ren bondehögfärd som var drivfjädern för kapellets byggande. Planformen ger vid handen att kapellet vid Skoftesta är från samma tid som Granhammarskyrkan. Alltså från tiden före det stiftsorganisationen började fungera. Någon storbonde på platsen såg hur det växte upp gårdskyrkor lite här och var. Så ville han inte vara sämre. Han lät bygga kyrkan och anställde själv präst.
Gårdskyrkor ur modet.
När reformationen gick fram över Sverige och stiftorganisationen blev fastare, kom gårdskyrkorna ur modet. Skoftestakyrkan var helgad åt Maria Magdalena. Reformationen avskaffade helgonkulten. Det var också ett faktum, som bidrog till att kyrkan fick förfalla. Kapellet hade med all säkerhet redan före reformationen skänkts till församlingen, men man ville eller kunde inte hålla två kyrkor i stånd. Sockenmännen hade säkert nog med församlingskyrkans vård och underhåll. Efter utgrävningen 1963 är kapellruinen vid Skoftesta bevarad åt framtiden. Västernärkes hembygdsförening svarar för "kapellets" fortsatta vård.
Åter till Släktsocknar och Orter.
Copyright © Håkan Bergström, uppdaterad 2000-03-03
|
