Hösserudkullen - Stenåldersyxan

Stenåldersyxan

från Hösserudkullen


På den karta som vi erhöll i samband med att Skogsvårdsstyrelsen i Värmland- Örebro genomförde sin länstäckande kulturminnesinventering, fanns förutom utmärkningen av torpet Mossängen, även en annan notering som ligger inom Hösserudkullens ägor. Markeringen på kartan är numrerat som Nr 63.

Klicka på kartan för att göra den större!

På kartan till höger är fyndplatsen utmärkt som nummer 63 och ligger i norra delen av den åkermark som sträcker sig norrut från gården Hösserudkullen.

Vid efterforskningar hos Värmlands museum visade det sig att markering Nr 63 hänvisar till ett "Lösfynd" av en sk Skafthålsyxa av grönsten. Noterat hos Värmlands Museum om fynd nummer 63 är följande:

Lösfynd bestående av en Skafthålsyxa av grönsten, 15 cm l, 5 cm br och 5,5 cm tj,
Yxan hittades på åker vid jordbruksarbete på 1880-talet av Karl Magnus Andersson.
Vid rev. 1988 var yxan okänd på gården Hösserudkullen."
1) 2)

Vidare är det också noterat att fyndplatsen
ligger 60 meter över havet, samt att yxan var okänd på gården vid den revideringen som genomfördes år 1988. Efter det att vi övertog gården år 1990 så har vi hittat den igen.

I april månad 1999 visade vi upp yxan för arkeologen Hans Olsson vid Värmlands Museum för att få den daterad. Det visade sig då att det inte alls rör sig om någon "Skafthålsyxa" utan om en sk "Båtyxa", även kallad "Stridsyxa".

Namnet "Båtyxa" har den efter att den till utseendet liknar en båt. Man vet inte riktigt vad dessa yxor har använts till, men troligt är att det varit ett prydnadsföremål eller ett statusföremål.




Klicka på bilderna för att göra dem större!


Yxan som dateras till 2800 - 2300 före Kristus framställdes för att efterlikna motsvarande yxor i metall. De är ofta fint bearbetade med skarpa markeringar efter "gjutskarvar". Ofta ser man att de inte varit använda alls men vår yxa har märken efter användning.

Perioden 2800 - 2300 före Kristus omfattar senare delen av Stenåldern och kallas också för "Bondestenåldern" eller för "Stridsyxeperioden".

"Båtyxor" är inte så vanliga i Värmland. Uppskattningsvis finns endast ett 20-tal fynd. Ofta har de hittats vid en boplats eller i en grav. Gravfynden kommer ofta fram efter att en grav plöjts sönder vid jordbruksarbete.

Om en boplats eller en grav finns vid fyndplatsen hos oss på Hölsserudkullen vet vi inte idag. Ett stenröse finns invid fynplatsen vilket kan indikera på en gammal bosättning, men det kan lika gärna vara ett upplag av stenar som plöjts fram ur åkern.

Om stenyxan hos Riksanikvarieämbetet.

Gården Hösserudkullen.


    1) Liten förklaring av bergarten Grönsten:
    Samlingsnamn för gröna, mörkgrå eller svarta basiska bergarter. Används vanligen i arkeologiska sammanhang som namn på alla stenar utom flinta, skiffer och konglomerat. Grönsten kan formas med fina detaljer och i former flinta inte tillåter.

    2) Carl-Magnus Andersson som hittade yxan var son till dåvarande ägaren till gården Hösserudkullen, bonden Anders Fredrik Magnusson.


Åter till Vår Släkthistoria.


Copyright © Håkan Bergström, uppdaterad 2008-06-11