Sommaren 1897 Hugo Bergström sittande vid "Stora gula villan"

Det hela började med att min farfars morbror Evald Bergström hyrde ett av husen på Märteberg som sommarställe åt sin familj på 1890-talet. Min farfar Hugo Bergström växte upp hos sin morbror Evald och var alltså på Märteberg sedan barnsben.

Några få år runt sekelskiftet 1900 hyrde familjen sommarställe på andra fastigheter på Norra Lagnö men kom sedan tillbaka till Märteberg. År 1919 köpte morbror Evald in fastigheten och huvuddelen av fastigheten är alltjämt i släktens ägo.
Så här skriver min farfar Hugo Bergström i sina memoarer: "...sedan flyttade vi till Vårboda 1 år och sedan till Märteberg som inköptes 1919, för 15.000 kr af enkefru Carolina Sandberg. Med hörde 2 Villor men dåliga uthus och badhus. Jag byggde 1920 min Villa och 1921 nytt badhus 1927 nya uthus, hvarför mycket pengar äro nedlagda där. 1921 köpte jag allt och sålde det till barn och blomman 1930!"

Värmdö har en lång tradition av sommar- och fritidsboende. Från 1800-talets mitt utvecklades ångbåtstrafiken, vilket möjliggjorde för en penningstark grupp i samhället, bland andra grosshandlare och fabrikörer, att uppföra sommarhus utmed skärgårdens stränder. På Värmdö skedde det först på Norra Lagnö och i Lindalssundet.

Fastigheten Märteberg var en av de två fastigheter som först styckades av från Norra Lagnö hemman för att erbjudas som sommarbostad åt Stockholmare. Huset på Märtheberg (som då stavades med H) och huset längst ut på Toivovägen (Johannesro) var de två första sommarnöjena på Lagnö, och låg bägge på utarrenderad mark. Hur namnet Märteberg tillkommit har vi forskat i utan att hitta någon förklaring.

Den första hyresgästen var fröken Botilda Lindqvist. I det skrivna kontraktet daterat den 1 november 1879 upplåter lantbrukaren Gustaf Rydberg på Norra Lagnö gård fastigheten till Botilda Lindqvist för en period av 50 år. Fastigheten köptes kort därefter av byggmästare Olof Haglund som lät uppföra den "Stora gula villan" och år 1883 köpte Botilda Lindqvist, som då var gift Rytzell, fastigheten av Bygmästare Haglund.

Tre år senare, 1886, sålde Botilda Rytzell fastigheten till J Sandberg.

Norra Langö brygga 1909.

Ångbåtstrafiken var fram till 1930-talet det enda kommunikations-medlet. Det var Tor-bolaget som var det ledande bolaget som angjorde Norra Langö brygga.

Märteberg har sedan 1930-talet haft tre bostadshus, "Bruna villan", "Stora gula villan" och "Lilla gula villan". I "Stora gula villan" fanns två seprata lägenheter, en på varje våning, så totalt fanns det fyra hushåll på Märteberg. Fram till år 2004 användes alla husen mer eller mindre som sommarbostäder och dit man åkte på helger och lov. Nummera är Märteberg uppdelad i tre olika fastigheter och två av husen nyttjas för permanent boende.

Denna sida handlar om Märtberg när det var ett sommarnöje....

De personer som finns omnämnda på fotografier nedan är, förutom familjen Bergström, även familjen Liljeblad och familjen Waldton. Evald Bergström var gift med Maria Liljeblad och det är hennes bror George Liljeblad med familj som syns på många av de äldre fotografierna. Familjen Waldton hyrde under större delen av 1960-talet det övre planet i "Stora gula villan".

Efter att "Bruna villan" stod klar 1920 har huset hyrts ut till sommargäster. Bl a kan nämnas att en av hyresgästerna under 1930-talet var dåvarande ägaren till resturang Stallmästaregården i Stockholm.

Under åren 1955-1963 bodde Matts-Rune Bergström med familj på övervåningen. Undervåningen hyrdes under denna tid ut till familjen Sundberg. Från 1963 och till 1979 hyrdes båda våningarna ut till sommargäster. Huset revs 2005 för att ge plats åt det hus som står på denna plats idag.

Våren 2006 sprängdes och schaktades det för det nya huset. Grunden för detta började gjutas april 2006, huset monterades juni 2006 och inflyttning skedde den 1 januari 2007.

"Bruna villan" byggdes av Hugo Bergström mellan åren 1918-1920. Huset byggdes innan Märteberg var inköpt men man hade ett muntligt ok på att få köpa fastigheten. "Bruna villan" blev sommarbostad för Hugo och Edith Bergström med familj. Från 1963 som sommarbostad för Matts-Rune och Brita Bergström med familj fram till 2004. Huset står ännu kvar men var genomgått en mindre renovering och ombyggnad.

1940-talet

Edith Bergström på verandan och Matts-Rune Bergström på trappan 1940-talet

1940-talet

När huset stod färdigbyggt 1920 så skulle det målas invändigt. Uppdraget gick till Hugo och Ediths vän Edward Hage. Han fick fria händer att måla som han ville och när målningen var klar hade det blivit ett fantastiskt måleri på väggar och även på de små pallar och stolar som fanns i huset. Tyvärr är mycket av det han målade övermålat och ändrat sedan huset såldes 2004.

"Lilla gula villan" byggdes omkring år 1900. Huset har genom åren hyrts ut till sommargäster. Under 1950-, 1960- och 1970-talen var det sommarbostad för Matts-Runes Bergströms syster Inga-Greta Forswall och hennes familj. Huset finns kvar idag men har sedan 2004 genomgått en omfattande ombyggnad.

1930-talet

1950-talet

I och med att hovslagare Johannes Sandberg och hans familj flyttade ut till Lagnö 1891, så uppfördes troligen detta hus som låg i anslutning till trädgården på fastigheten Märteberg. (Se "Ägare genom åren").

Huset skall ha innehållit en smedja och en bostadsdel. Huset låg ganska lågt i förhållande till sjön och min far Matts-Rune har berättat att när det var högvatten så stog vattnet ända inne i huset.

"Sundberg"

Efter att familjen Sandberg flyttat till Langö så började man troligen också att anlägga de stora trädgårdarna på Östervik och Märteberg. Dessa krävde förståss underhåll och skötsel. Det behövdes med andra ord en trädgårdsmästare. För detta anställdes den före detta militären och båtsmannen på Norra Lagnö, Karl Oskar Sundberg (Ekroth). Sundberg var den sista båtsmannen på Norra Lagnö.

Sundberg flyttade in till detta hus med sin familj år 1899. Hans familj bestod av hustru Hulda Josefina, född Jansson, och deras fyra barn i åldrarna 2 till 12 år.

Att bo i där var troligen inte helt hälsosamt och säkert mycket trångt. I augusti år 1900 avled dottern Hilda Josephina nio år gammal och en notering finns också om att äldsta barnet, sonen Karl David varit på sjukhus både år 1900 och år 1901.

År 1901 föddes också deras femte barn Hulda Wilhelmina, senare sönerna Knut Oskar 1903 och Carl Erik 1906. År 1906 bodde alltså Sundberg i huset med en familj bestående av åtta personer! Senare föddes också dottern Ingeborg Margareta 1910. Hans hustru avled sedermera i november 1917.

Med tiden flyttade barnen ut. "Sundberg", som han kallades, bodde kvar till efter år 1935.

Huset revs i slutet på 1930-talet på dess plats anlades istället en plantering av bärbuskar. Någon bild på huset finns tyvärr inte.

Utan tvekan det mest populära huset på Märteberg under somrarna var badhuset. Det har i alla tider varit en samlingsplats, inte bara för de sommarboende på Märteberg, utan även för alla ungar från närliggande tomter som lekte med barnen på Märteberg. Det var också vid badhuset som större båtar kunde lägga till när det kom gäster till de boende på Märteberg.

På 1800-talet byggdes ett något enklare badhus. Det är det som ses på bilden till vänster nedan. Till det badhuset fanns också en så kallad sump. Sumpen var ett slags "träbur"som hängde i badhuset. I sumpen var vattenivån ungefär 50 cm vid normalvattenstånd. Där kunde man t ex stå och tvätta sig. Det var även en bra plats för de som inte kunde simma att enkelt kunna bada. I sumpen fanns också en liten dörr som man kunde öppna och simma ut. Sumpen kunde hissas upp i själva badhuset när badsäsongen var över.

Ca 1905

Familjen Liljeblad med vänner Omkr. 1920

Familjen Liljeblad med vänner Omkr 1920

Wermdö II angör badhuset på Märteberg Omkr. 1910

Inga-Greta och mamma Edith Sommaren 1919

Badande ungdommar Början av 1920-talet

Ett nytt badhus byggdes 1921. I det nya badhuset fanns en tvättstuga och ett rum för ombyte. Det var separata ingångar till tvättstugan och omklädningsrummet. Även i detta badhus fanns en sump. Ingången till sumpen var igenom en dörr inifrån omklädningsrummet. Även i det nya badhuset kunde man hissa upp sumpen under vintern. Dock så var det bättre för huset om sumpen inte hängde där vindertid, så under 1960- och 70-talen så tog man istället upp sumpen på land under vintern. För att trät i sumpen skulle hålla bättre och att det inte skulle växa sjögräs m.m. så månades hela sumpen med Cuprinol.

Ursprungligen fanns ett dike som var gränsen mellan fastigheterna Märteberg och Östervik, grannfastigheten i söder. Diket ledde från den ängs- och betesmarken som låg väster om de båda fastigheterna, den så kallade "Ängen".

Större delen av diket lades tidigt igen och i dess ställe planterades en häck som då blev gränsen mellan de båda fastigheterna. Sista delen av diket lade man inte igen och när man fyllde ut marken för garageplan så gjorde man i dikets förlängning en skyddad liten hamn för roddbåtar. Denna lilla hamn kom att kallas för "Kanalen".

Den ursprungliga vägen till fastigheten Märteberg gick igenom fastigheten Österviks trädgård. I och med att området på garageplan fylldes ut så flyttades också vägen så att den istället kom att gå längs Överviks östra tomtgränsen. Över "Kanalen" byggdes det en bro så att man kunde komma över till garageplan på Märteberg. Exakt när bron byggdes är inte känt men den fanns på plats någon gång före 1910.

Till höger troligen Hugo Bergström, damen i mitten kan vara Edith Bergström, damen till vänster är okänd. Ca 1910

George Liljeblad med hustru Agnes, sonen Bertil Liljeblad med okänd dam. 1920-talet

I "Kanalen" fanns det plats för två roddbåtar på varje sida. Vid högvatten var det lite svårt att få ut båtarna under bron. Och vid lågvatten blev det problem det motsatta, då låg båtarna på botten och fick dras ut för hand under bron till djupare vatten.

På mitten av 1960-talet fanns det två roddbåtar på Märtebergs sida, "Ekan" och "Folkan". "Ekan" var en roddbåt i trä som hade en konformad för. "Folkan" var en äldre typ av roddbåt med spetsig för och som mer var en båt att fiska med. I ett av sätena i "Folkan" fanns en sump så att man skulle kunna förvara fiskefångsten på ett bra sätt. "Folkan" sades vara från 1800-talet. Någon gång under 1970-talet så blev "Folkan" till ved. "Ekan" såldes på 1980-talet.

Åsa och Ditte Waldton, Anna, Åsa och Ylva Skoog i "Ekan". 1965

Åsa och Ditte Waldton, Anna, Åsa och Ylva Skoog i "Ekan". 1965

Åsa Waldton, Anna och Åsa Skoog i "Ekan". Fören på "Folkan" till höger. 1965

Ovanstående bilder är från sommaren 1965, fotograferade av Stig Waldton som med sin familj hyrde övre våningen i "Stora gula huset". På undervåningen hyrde familjen Skoog. Det är i "Ekan" som det leks...

Nu för tiden har landhöjningen gjort att det mestadels är ont om vatten i "Kanalen". Den fyller inte längre funktionen av en skyddad liten hamn. Båtarna ligger numera på utsidan av "kanalen" där vattendjupet är bättre.

Infarten till garageplan och garaget, plats 1 och 2. 1940-talet.

Edith och Hugo Bergström vid Låga Strand, garageplan och garaget, sommaren 1952.

Garaget, som egentligen är en stor carport, byggdes när det började bli vanligt att åka bil ut till Märteberg. Den byggdes i början av 1930-talet. I "Garaget" finns plats för fyra bilar, en bil per hushåll på Märteberg.

För att lätt hålla reda på de olika platserna var de "numrerade" från 1 till 4. Garageplats 1 tillhörde "Lilla gula villan", nummer 2 "Bruna villan", nummer 3 lägenheten i bottenvåningen på "Stora gula villan" och nummer 4 övervåningen i "Stora Gula villan". Så var det i alla fall från 1950-talet och framåt när "Stora gula villan" hyrdes ut till sommargäster.

Den öppna platsen framför garaget kallades allmänt för "Garageplan". Hela området som kallas "Garageplan" är utfylld mark.

På de äldre tomtkartorna finns två mindre uthusbyggnader halvvägs ner från ”Stora gula huset” mot garageplan. Detta var smedjan och ett gemensamt "dass". Dessa hus revs före 1930 och ersattes med en ny byggnad för verkstad, mangelbod, isstack, 3 bodar och 4 dass.

PÅ 30-talet byggdes även en byggnad som låg i vinkel mot den första för cyklar och oljefat.

Ett plank sattes också upp på baksidan av de båda husen så att hus och plank tillsammans formade en kvadrat. Inne i kvadraten var ”sopstation”, där man bl a tömde torrdassen.

På baksidan av den första byggnaden som vätte in mot sopstationen, låg de fyra torrdassen och de tre vedbodarna. Torrdassen var numrerade 1-4, vedbodarna numrerade 2-4. Dass nr 1 tillhörde ”Lilla gula villan”, dass 2 ”Bruna villan”, dass 3 undervåningen på ”Stora gula villan” och dass 4 övervåningen på ”Stora Gula villan".

Vedbodarna var uppdelade på motsvarande sätt. Anledningen till att vedbod 1 saknades var att det i "Lilla gula villan" redan fanns en vedbod i källarplanet.

Min far Matts-Rune Bergström byggde 1941 om isstacken till ett bostadsrum till sig själv. Omkring år 1952, efter att han träffat sin blivande hustru Brita Modahl, byggde han även om den intilliggande magnelboden till ett litet kök. Det var också då den den började kallas för ”Grindstugan”.

Huset finns alltjämt kvar och har under den senaste åren genomngått en omfattande renovering.

Min far tog också fram ritningar på byggnaden, bl a för att kunna planera installation av el. Vid renoveringsarbeten 2013 kom en notering fram i väggen som min far skrivit dit när han byggde om isttacken til ett rum åt sig.

Ritning.	Ritning med elinstallation.
Ombyggnad i Grindstugan 2013.	Min fars notering som hittades vid ombyggnadsarbetet.

I den andra byggnaden med två ingångar som vätte mot ”Låga strand” fanns en målarbod som kallades "Oljebon´" och cykelstall. Denna byggnad byggdes om mot slutet av 1970-talet, när fastigheten delades mellan Matts-Rune bergström och hans syster Inga-Greta Forsvall, så att även denna byggnad blev till en verkstad och snickarbod. Huset revs 2013.

Cykelstall till vänster och "Oljebon´" till höger. 1940-talet

Följande ägarlängd är nedskriven på maskin av Hugo Bergström:

1. Fröken Botilda Lindqvist köpte av lantbrukare Gustaf Rydberg Märteberg 1¹⁵ för Kr. 700:- på arrende i 50 år med en arrendesumma av 10:- per år. 1/11 1879.
2. Fröken Lindqvist friköpte tomten av Olof Haglund för Kr. 350:- den 1/2 1883. Sedan transporterades friköpebrevet på smeden J Sandberg, som den 24/3 1886 inköpte Märteberg 1¹⁵med villa och inventarier för Kr. 5.000:-.
3. Märteberg 2 inköptes av fru Sandberg de 30/7 1911 för Kr. 300:-. Omfrågade del nr 2 har ansetts tillhöra Johannesbergs del i trädgården, men framkom vid lagfartsbevisen att detta var en s.k. "koväg", som icke tillhörde omfrågade lägenhet.
4. Johannesberg 1, 2, 3 inköptes av Sandberg från Haglund för Kr. 2.000:- = berget och trädgården den 6/3 1885. (Sandberg dog 26/3 1906.)
5. Fru Sandberg sålde Märteberg 1 och 2, Johannesberg 1 = berg och trädgård samt vägen till landsvägen 1³⁶ till Evald Bergström för Kr. 15.000:- den 16/8 1921. Märteberg nr 4 samt vatten köptes för Kr. 500:- den 8/11 1921.
6. Evald Bergström sålde här omnämnda områden till Hugo Bergström för Kr. 23.500:- sedan bruna villan och nytt badhus byggts den 25/10 1922.
7. Hugo Bergström sålde lägenheten för Kr. 25.000:- sedan nya uthus byggts och reparationer utförts den 5/2 1936 till Edith Bergström - hälften - och Inga-Greta Bergström och Matts-Rune Bergström - 1/4 del vardera.

8. Tillköptes tidigare överlåtna f.d. vägdelar, nämligen 1²⁰⁸, 1²⁰⁹, 1²¹², = 115³ för Kr. 115:- av Herman Furuvik den 1 september 1943.
9. Edith Bergström sålde sin del av egendomen till Inga Greta Forswall och Matts-Rune Bergström för Kr. 12.500:-, utgörande hälftenäganderätten den 2/1 1948.
   ---------------
   Vidare kan nämnas att Östervik köptes från Haglund av Berglund den 23/1 1885 för Kr. 4.000:- med villa och halva trädgården. Såldes sedan till Sandberg 1/7 1885 för Kr. 5.900:-. Östervik nr 2 köptes från Haglund för 250:-. Östervik nr 3 köptes av Haglund utan villa för 250:- den 8/10 1885, däri inräknat Sommarro - utan byggnad - som såldes till Mellberg för 1.500:- den 31/8 1895. Resten av Östervik nr 3 såldes till Knut Liljeblad för 4.000:-. Såldes sedan till Mattson, för 5.000:- - sedan staket och en del förbättringar skett.

   ---

   Därefter har följande hänt:

10. Den 21/12 1979 upphörde samägandeförhållandet mellan Inga-Greta Forswall och Matts-Rune Bergström och egendommen delas i två fastigheter. Inga-Greta Forswall blev ensam ägare till del av Märteberg 1 enligt punkt 1 ovan (Stora gula villan med badhus och uthus) och Matts-Rune Bergström blev ensam ägare till resterande del av fastigheten (Bruna villan, Lilla gula villan, uthus, carport och trädgård).
11. Den 2/6 2004 såldes Matts-Rune Bergströms fastighet till famljen Holm. Därmed övergick också denna del av fastigheten Märteberg från att vara ett sommarnöje till att bli en permanentbostad. En period som varat i 125 år.

Johannes och Karolina Sandberg

Hovslagare Johannes Sandberg och hans hustru Karolina ägde från mitten av 1880-talet både Märteberg och grannfastigheten Östervik. Märteberg hade han köpt 1886.

År 1891 flyttade familjen Sandberg enligt notering i kyrkböckerna ut till Lagnö från Jacobs församling i Stockholm. Troligt är att de bodde i fastigheten Östervik och hyrde ut "Stora gula villan" på Märteberg till sommarboende.

I samband med detta är det troligt att det nya huset uppfördes som låg i anslutning till trädgården på Märteberg och som även inrymde en smedja. Huset kom även att inrymma bostaden för den trädgårdsmästare som anställdes. (Se vidare "Sundbergs hus")

Johannes Sandberg avled den 26 mars 1906 i Stockholm. Hans hustru Karolina flyttade samma år i oktober från Lagnö till Kungsholmen i Stockholm. Karolina avled på Kungsholmen 1926.