Texten hämtad ur häftet om Nedre Ulleruds kyrka av Karin Ohlsson.
Utgiven av Värmlands museum.
TIDIGARE KYRKOR
Nedre Ulleruds kyrka har haft två föregångare, båda belägna på ungefär samma plats som den nuvarande kyrkobyggnaden. Vid de arkeologiska undersökningar, som företogs åren 1949 och 1958 under ledning av professor Helge Kjellin, har storleken och läget av grundmurarna till dessa båda äldre kyrkor kunnat fastställas. Talrika fynd av mynt från äldre tider har också gjort det möjligt att bestämma tidpunkten för deras tillkomst.
Den äldsta kyrkan, som torde ha varit i bruk redan vid 1200-talets mitt, var av romansk typ med kor och halvrund absid. Kyrkan var Inte stor. Långhusets inre längd mätte endast 7 meter och dess bredd 3,4 meter. Väster om långhuset påträffade man grundmurarna till ett fyrkantigt rum med måtten 4 X 4 meter. Murarnas tjocklek och andra fynd tyder på att denna tillbyggnad skett under medeltidens senare del och att den sannolikt varit ett torn. Denna kyrka torde ha använts fram till början av 1600-talet, då den ersattes av en något större kyrkobyggnad. Grundmurarna till 1600tals kyrkan återfinnes i nära anslutning till den nuvarande kyrkans västra korsarm. Kyrkan hade en längd av 17,6 meter och en bredd av 9,6 meter och var således betydligt större än den gamla medeltidskyrkan. Den hade en tresidig koravslutning och tre i bredd liggande murade gravrum i koret samt ett särskilt gravrum byggt utanför och intill den nordöstra korväggen. Uppgifter om kyrkan är sparsamma men ett syneprotokoll från 1739 ger en uppfattning om kyrkans utseende vid denna tid: "blef sielfwa Kyrkan, som står nära Elfwen, til dess storlek och utrymme urtagen, och befans dess längd från disken til dören vara 291/4 alnar och dess bredd 16 alnar. 3 fenstergångar på södra sidan och 2 på den norra och i bakom Altaret. Fensterpåstarna voro 1 1/2 aln och 1 '/2 thum breda och 23/4 alnar och 2 thum höga. 18 stolar befans på hwardera sidan. En lectare af 11 stolrum: 5 på den södra sidan och 6 på den norra sidan med 2 små fenster. Kyrkan var utan soknestuga och våknehus och hade endast 1 gång och dörr". Kyrkan var i bruk fram till 1750-talet, då den nuvarande kyrkobyggnaden tillkom.
DEN NUVARANDE KYRKANS BYGGNADSHISTORIA
Redan på 1730-talet hade förslag framförts om en flyttning av den gamla kyrkan. I ett protokoll från sockenstämman den 20 augusti 1732 tillfrågades sockenborna "huruwlda de wille åsämjas angående den angelägna och länge omtwistade saken, om denna Ned: Ulleruds Kyrka, som synes stå i stor fara af then förbilöpande Elfwens årl: tilwäxande och öfwerflödande, antingen hon skall flyttas på ett annat ställe el: blifwa här stående". Någon enighet uppnåddes emellertid inte vid detta tillfälle. Vid flera sockenstämmor under de följande åren togs frågan om kyrkobygget åter upp och det var framför allt de sockenbor, som bodde på älvens västra sida, som påyrkade en flyttning av kyrkan väster om Klarälven. Något beslut kunde emellertid inte fattas, och man fick nöja sig med att förstärka älvstranden på de ställen, där det fanns risk att älven skulle förorsaka skador på kyrkan och kyrkogården. Först år 1752, sedan Kungl. Maj:t dekreterat att den nya kyrkan skulle uppföras på samma plats som den gamla, kunde man enas, och redan i maj månad samma år påbörjades arbetet.
Kyrkans byggmästare var Christian Haller, en murmästare från Sachsen, som inflyttat till Karlstad omkring 1720 och som tidigare anförtrotts uppförandet av Karlstads domkyrka. Byggnadsarbetet tog flera år i anspråk och inte förrän 1759 var kyrkan färdig att tagas i bruk. Den 30 september 1759 invigdes den av biskopen Nils Lagerlöf och den högtidliga akten skildras i ett sockenstämmoprotokoll sålunda: "Församlingens Ledamöter formerade ifrån Catrineberg fram till Kyrkan en Haij el: gata, hwarigenom Processionen skedde på det sättet, at Kyrkowäktaren och Klackaren gingo främst, derpå 2 Präster näst före Högwörd:e Biskopens Wagn, om hwilken Herrskapets Laqueijer i Liverie gingo 2 å hwardera sidan. Näst efter Wagnen gingo Assistenterne wid denna Act, Probsten Högärewördige Herrar Jonas Ullholm i Carlstad och Per Ekman i Nor, dernäst 2 andra Präster, neml: Församl:s ordinarie Lärare Herr Comministern Schagerstedt, och Consistorli Amaniiensen Herr Ollongren; deruppå fölgde Ståndzpersoner, samt andra Herrskap, hwilka från omkringliggande Soknar woro til en ganska stor myckenhet inwiterade. Wid kyrkans Norra dörr steg Högw: Herr Doct: och Biskopen af Wagnen, då processionen fullfölgdes igenom Stora el: Wästra dörren in i Kyrkan, uti lika ordning som förut. Wid annalkandet til Wäst: dörren begyntes Ps. N:o 86 och söngs under Puke- och Trumpetc-Klang af de från Carlstad kallade Herrar Sångare och Musicanter, hwarunder Högw: Biskopen trädde med Herrar Probstar fram för Altaret, och de andre Prästmän, 2 å hwardera sidan om Altaret."
Kyrkans plan visar ett kors med avsneddade hörn mellan korsarmarna. Den västra korsarmen är längst, den östra har en tresidig avslutning samt en i öster utbyggd sakristia. Murarna är uppförda av gråsten samt rappade in- och utvändigt. Taket är utfört i träkonstruktion med tunnvalv. Valvet i sakristian har däremot murade valvbågar. Yttertaket har dubbla takfall och är belagt med skiffer och plåt. Kyrkan har rundbågiga ingångsportar i väster, norr och söder samt rundbågiga fönster. På båda sidor om den västra ingångsdörren har därjämte upptagits två ovala fönsteröppningar. Tre gravrum finns i kyrkans kor och enligt de arkeologiska undersökningarna 1949 torde gravsättning ha ägt rum under 1700-talet och början av 1800-talet.
Kyrkan har genomgått två omfattande renoveringar. Den första gjordes 1885, varvid bl. a. den äldre bänkinredningen med slutna dörrar borttogs och ersattes med bänkar av den saxformiga typ, som då fanns i Karlstads domkyrka. Vid samma tillfälle anskaffades två runda järnkaminer, vilka uppsattes framför sydvästra och nordvästra murväggen i korsmitten. Kyrkan hade inte tidigare haft någon uppvärmningsanordning.
Den andra stora renoveringen skedde 1920 under ledning av arkitekten Bror Almquist. Härvid ersattes de s. k. Karlstadsbänkarna av den nu befintliga bänkinredningen, vilken utförts efter ritningar av Almquist. De båda järnkaminerna togs bort och kyrkan erhöll elektrisk uppvärmning. För att få koret mera slutet uppsattes ett lågt, genombrutet korskrank mot långhuset.
Taket, som tidigare inte haft någon utsmyckning, försågs vid detta tillfälle med de nuvarande målningarna, vilka utfördes av dekorationsmålaren Yngve Lindström. I korvalvet synes en sittande Kristusbild omgiven av två tillbedjande änglar. På de avsneddade takhörnen återfinns de fyra evangelisterna, Matteus i NO, Markus i SO, Lukas i SV och Johannes i NV samt i taket över korsmitten fyra änglar.
I båda fönstren i koret insattes glasmålningar, den ena föreställande en ängel bärande Petri nyckel och den andra en ängel med Pauli svärd. Fönstren under evangelistmålningarna försågs med mindre glasmålningar med respektive evangelists symbol.
Åter till Släktsocknar och Orter.
Copyright © Håkan Bergström, uppdaterad 2000-02-09
|
