Texten hämtad ur en kort historik från Bro kyrka.
Den medeltida kyrkan.
Något byggnadsår för Bro kyrka finns ingenstans angivet. I Landshövdingsberättelsen för år 1692 heter det, att Bro har en gammal kyrka av sten med torn på Västbro säteris ägor. Omkring 1910 hittades i en åker i Sterserud ett fragment av en medeltida dopfunt. Den är av gråsten och visar en midjebild av en konung och anses härstamma från I 100-talet. En dopfuntsfot av gråsten finns i behåll och hänföres till samma tid. Bro hade kyrka under medeltiden, men om i den nuvarande ingår rester av denna kyrka är obekant. Den medeltida kyrkan var troligen av trä.
Kyrkan under 1700-talet.
I början av 1700-talet omtalas, att kyrkan hade torn. Detta var av trä och stod inte i kyrkans västgavel. 1735 beslöts att bygga torn av sten i stället för gamla vapenhuset. Samtidigt förlängdes kyrkan i väster med 8 alnar. Hela arbetet var färdigt 1776. 1777 beslöts att flytta läktaren till den nya dörren, vilket arbete var färdigt på hösten 1779. Det var då ett torn så högt som muren nu räcker, och detta var täckt med en huv av bräder. Den 12 aug. 1781 fick församlingens ledamöter efter fulländat mödosamt kyrkoarbete "med fägnad se, att beslutet om rappning av tornmuren uti alla delar genom Guds nåderika bistånd vunnit fullbordan samt att fönstren var förfärdigade."
Kyrkan under 1800-talet.
Ar 1815 beslöt man bygga sakristia och lägga in nytt, välvt tak. När man nu fått sakristia behövdes inte något krypin bakom altartavlan, varför man beslöt flytta den intill korets östra vägg. Här ser man, att altartavlan ursprungligen haft ett praktiskt syfte, t.ex. som skärm mot kyrkorummet vid prästens omklädnad o dyl. Man beslöt också höja golvet såväl i kyrkan som kor och (1816) att mura igen kyrkdörren mot söder och ha ett fönster där i stället.
Man beslöt vid slutet av 1850-talet att anskaffa ritning till påbyggnad av tornet och 1860 var man i färd med att starta orgelbygget. Orgeln blev färdig 1861 och invigdes den 8 aug. Då hade kyrkan fått en utvidgad vacker läktare och var i ett prydligt skick, enligt den tidens smak.
Frågan om uppvärmning av kyrkan löstes genom insättande av en vedkamin, som togs i bruk julhelgen 1892. Nu är kyrkan elektriskt uppvärmd. Tornets påbyggnad hade uppskjutits men 1895 fick kyrkan sin nuvarande smäckra tornspira. På samma gång togs de slutna bänkarna bort och ersattes med öppna bänkar. Altarringen förändrades och fick rund form.
Altartavla och Predikstol.
Altartavlan i renässansstil var ursprungligen (1 680) en gåva av Bengt Rosenbielke och hans hustru Christina Hildring och försågs senare (1750) med ramutbyggnad i barockstil av Schullström. Längst upp den triumferande Kristus på världsklotet. De fyra allegoriska kvinnofigurerna föreställer: Överst till vänster Tålamodet och till höger Kärleken, figurerna på sidorna om mellantavlan till vänster Hoppet och till höger Rättvisan. De är inte utförda av samme skicklige mästare, som snidat Moses och Arongestalterna i mittfältet. Predikstolen tillverkades 1755, i rokokostil.
Begravningsvapnen.
Kyrkans väggar pryds av begravningsvapen. Vapnet som krönes av de fyra flaggorna, bär en inskrift som berättar om att det tillhör majoren Olof Wallencrona, 1682-1748. Han ägde Hammar och var med i fem huvuddrabbningar och tre belägringar samt uthärdade 13 års fångenskap i Ryssland. Det mindre vapnet med en kluven vase i såväl vapenskölden som överst har tillhört ryttmästaren Anders Leonardsson Svenske. Han kallade sig herre till Östbro och Mellbyn, dog 1671. Vapnet med två träd i fältet och däremellan en ström, har tillhört ingenjören Per Lindeström. Denne var född 1632 och dog 169 1. Han var med i kolonien Nya Sverige i Amerika, och då 300-årsminnet av Delawaretiden firades, var vapnet utlånat till en utställning i Amerika. Vapnet med oxhuvudet har tillhört kapten Erik Hård av Segerstad, som ägde Brosäter. Han var med i flera krig bl.a. i Fredriksten, där Karl Xll stupade. Dog genom drunkning i Långserud 173 1.
De tre små vapnen på södra korväggen tillhör släktena Rosenbielke, Uggla och Hildring och torde ha haft sin plats på altartavlan, som skänktes av Rosenbielke och hans hustru f. Hildring och vars renovering Nils Gabriel Uggla bekostade 1750.
Kyrkklockorna.
Uppe i tornet finns två kyrkklockor, Lillklockan, som är av medeltida typ med två tämligen breda skiftband, varav det ena löper runt halsen, prytt med 4 st kors, grovt ristade med streckade korsarmar. På det nedre, ovanför slagringen, finns även fyra korsliknande figurer. Mitt på kroppen en ensam ristad figur, liknande runan T.
Andra inventarier.
Bland inventarierna märks kalk med patén av silver från 1739 och en oblatask och sockenbudstyg från 1741 samt en dopskål från 1827. Vidare en ljuskrona med 16 armar.
1936-års golvomläggning.
Vid golvomläggningen 1936 upptogos de i vapenhuset liggande äldre gravstenarna och utplacerades i stora gången enligt anvisning av prof. Kjellin i följande ordning räknat från öster, där den äldsta fått sin plats: Samuel Kempenskiöld och hans hustru Margareta Roos, häradshövdingen Johan Hage och hans hustru Margaretha Camits, frälsefogden Anders Lund med hustru Catarina Skog, Jean Nordstedt med hustru Maria Christina Bierchienia och son Erich samt en femte över en år 1758 avsomnad, vars namn ej är känt.
Renoveringen 1976.
En välbehövlig renovering av kyrkans inre verkställdes år 1976. Bl. a. inreddes utrymmen under läktaren för toalett å ena sidan och väntrum å andra. Den ursprungliga färgen på predikstolen togs fram. Hela inredningen i kyrkan fick en ljusare färgtoning i övrigt. Renoveringen kostade något över 400.000 kr och finansierades genom höjning av kyrkoskatten med 10 öre under 7 år.
Åter till Släktsocknar och Orter.
Copyright © Håkan Bergström, uppdaterad 2000-02-09
|
