i Alsters socken, Värmlands län.

1628 - 1863

Forsnäs Bruk på 1860-talet. Bilden framtagen av Per Lindroos för Länsstyrelsen 1982. Klicka på bilden för att göra den större! [ 1500-talet ] [ 1600-talet ] [ 1700 och 1800-talen ] [ Hanteringen ] [ Kvarnen ] 1500-talet Genom Gustaf Vasas försorg inkallades på 1530-talet tyska smeder, som fick i uppdrag bygga smedjor och lära svenskarna stångjärnssmidets ädla konst. År 1544 hade man sju hamrar i riket och hade även gått i författning om att uppföra en dylik i Värmland, varför fogden Erich Rolfsson avfärdade en skrivelse angående Forsnäs' vattenfall såsom lämplig plats för byggande av denna inrättning. Detta förslag ogillades dock av konungen medelst följande skrivelse: »Swar till Erich Rolffzon om then Hamersmidie som scall vpsättis widh Wärmelandhz bergh. Datis Upsalie 24 Martlij (15)45. Wår gunst etc. Såsom tu schriffwer och tillkennegifwer Erich om then ström benämpd Forsnäs som till then Hammersmidie wij ther wed Wermelandz berg wille upbyggie lathe, etc. Szå synes oss, att thu tig icke szå well förstår, eller besinner opå saken som behöffdis, förthy thet ingalunda lägligit ware will, att Hammersmidien szå långtt iffrå Irnbärgit liggia scall, som mij förnimme thenne förbe:de Ström belägen är, tillefwentyrs ti11 3 eller 4 miler. Män oss är tillkenne giffwit, att ther en annen ström hartt wed Wermel. bergh, ther meste bergzlaget nu theris hytter haffwe, ware scall, benämpd N:, ther synes oss lägligere ware och tiäneligere att samme hammersmidier upsätties, motte,» etc. 1600-talet Det var således inte långt ifrån att Forsnäs hade fått Värmlands första hammare. Frågan fick dock vila i 83 år, år 1628, då följande privilegium utfärdades för första hammarbygget vid Forsnäs: »Jagh Carl Bonde till Bordsiöö och Espelunda ståt-hållare på Örebro slott och Landshöfdinge öfwer Nerike och Wermelandh giör witterligit att efter man förnimmer medh Forsnäs dersom konungens sågh bygd ähr godh legenhet fins att bygge en hammare, som H. Kong]. M:t o. Cronans ränta föröka kunna, och bettre fördehl af öf. bmte sågh, hwarföre hafwer iagh på H. Kong]. M:t, min allern. konungs wägnar och nådiga behagh förlofwat och tillåtet förståndigh Erich Hindersson, borgare uthi Carlstadh, att han vid bem:te Erich wara förplichtat bem :te 10 daler åhrl. till arrendatorn leverera och när hans sex frijhets åhr efter Hammarens begyndelse utbe är sedan giffwa dei-aff Skatt och Richtighet efter såsom han kan taxeras och giöra skiäl för, dock skall bem:te Erich Hindersson så med bygningen laga, at han derniedh icke giör någon bohlby på dess egendom någ(on) skada el :r Inpass, befaller fördenskuld arrendatorn och befalningsmän sampt alla andra at the bem:te Erich H. härutinnan ingen hinder eller inpass foga. Till wisso a sanningh med mitt signete och egen Hand. Datum den 29 junij Ähr 1628. LARS ÅMAN. Carl Bonde.» Erich Hinderssons hammare befanns dock efter en 35-årig verksamhet betydligt förfallen, varför den nu övergick i nya händer den 4 juli 1664, restaurerades och förbättrades, samt gick en ny glanstid till mötes. Då Erich Hindersson, år 1628 begärde tillstånd att få uppföra hammaren, var han även ägare till »Forsnäs skattegrund». Vid samma tid fanns där redan en »kronosåg» med ett enda blad, men den var borta i början av 1700-talet. Efter den senare ägaren, Hans Christoffersson, blev hammarpatron Olof Kolthoff genom arv, i början av 1700-talet, ägare av bruket. Under slutet av 1600-talet arbetade Håkans anfader Swen Jonsson som Mästersmed vid hammaren. (Se även sidan om Brukssmedernas liv). 1700 och 1800-talen I och med år 1794 gick den emellertid till mötes en nedgångsperiod, varvid först 300 skeppund smide flyttades till Gallströms bruk i Jämtland, år 1800 en härd till Iggesunds bruk i Hälsingland och nästpåföljande år 300 skeppund smide till Gryt i Närke. Brukets egen tillverkning sattes då till 300 skeppund, men höjdes år 1839 till 400 skeppund, och utgjorde enligt 1864 års stämpelbok en medeltillverkning under åren 1859-61 av 2,519 centner stäng- och ämnesjärn. Stångjärnsstämpeln för bruket bestod av en cirkel med bokstäverna IR. Hammarverket låg vid övre fallet på östra sidan. Under slutet av 1700-talets första hälft arbetade Håkans anfader Hans Persson som Mästersmed vid hammaren. (Se även sidan om Brukssmedernas liv). Rörelsen lades ner och smedjan revs år 1865. Ägare var då bröderna A. C. och H. F. Lexow. Hanteringen Kolen köptes av traktens bönder. Tackjärnet köptes i Filipstad och Bergslagen och fraktades vanligen av bönderna mot en körlön av 1 riksdaler och 4 skilling pr skeppund. Stångjärnet utfördes till Karlstads våg. Hammarskatten var efter 1695 års taxering 6 skeppund och 10 lispund. Järnet smiddes i ½ tums tjocka stänger med varierande bredd, t. ex. 3 tum, 2 1/2 tum. m. fl. sorter. Längden var 7 alnar. Under bruket lydde, förutom Forsnäs även Backa, Hasselbol, Hallanda, Nygård, Kilstad, Bjurerud, Lövnäs, Duvnäs och Mellsjö, av vilka de 3 sistnämnda var frälsehemman. En urkund vill låta göra troligt, att hammaren 1664 skulle ha varit »avbränd», men i Hinderssons Privilegium talas dock om, att det endast var »gammalt och förfallet» Sedan hammaren år 1664 kommit i gång, uppdrevs verksamheten ganska intensivt, vilket vi se därav, att den taxerades år 1695 till 650 skeppund smide, vilket väl får anses som en storartad rörelse. Ur den betydande arbetarekår, som under de 237 åren bar dagens tunga och hetta, kan följande mera karaktäristiska namn nämnas: Hammarsmedsmästarne Knabbe, Nils Bock, Carl Hjerpe, Håkan Bagge, Jan Köhler; mästersmeder: Lars Bagge, Jakob Holm; Mästersvenner: Blom och Holmgren samt den beryktade mästersmeden Per Larsson m. fl. En hade yrkestiteln som namn: Pehr Hammarsmed. Fotografier från smedjan och bostadshuset "Fridhem". Kvarnen Vid Forsnäs Bruk anlades också en kvarn och en såg. Forsnäs första kvarn inte låg på den plats som sista kvarnen låg, utan den låg på östra sidan om älven vid det lilla, längst ned belägna fallet. Av den stenbro som ledde ner till kvarnhuset finns ännu rätt väl bevarade rester. Kvarnen på västra sidan om fallet brann 1863. Fotografier på resterna av sista kvarnen. Sågen Sågen vid Forsnäs är den byggnad som ännu finns bevarad. Den uppfördes år 1818 och var i bruk fram till år 1931. Till sågen, som är en sticksåg, kom bönderna i norra delen av Alsters socken för att såga sitt timmer. Sågen som drevs av mjölnaren var mest i gång under vårar och höstar då vattennivån var hög. Den lades ner år 1931 i och med att den sista mjölnaren avled. Sågen förvaltas idag av Alsters Hembygdsförening. Den fungerar fortfarande och en dag i juni månad varje år firas "Sågens dag". Då kör man igång sågen och visar hur arbetet förr bedrevs. Fotografier på sågen. Texten är till största delen hämtad ur boken "Alster från äldre och nyare tid" av Albin Zernander, 1977. Till sidan om Brukssmedernas liv. "Plan charta öfwer Forssnäs stångjerns bruk" år 1806. Ur Brandförsäkringsverkets kartsamling. Se också beskrivningen till kartan. ANDRA LÄNKAR Föreningen för Smedsläktforskning. Karlstad kommuns sida om naturutflykter. Åter till Vår Släkthistoria. Copyright © Håkan Bergström, skapad 2001-01-31, uppdaterad 2010-08-01