Anna Lovisa Eriksson

Hon föddes den 23 december 1881 i Gävle, Gävleborgs län. Hon var andra barnet till arbetaren Johan Eric Ericsson och hans hustru Anna Christina Wallin. Hon döptes till Anna Lovisa men kom att kallas för Anna. Familjen bodde på tomten "No. 111 1/2" i Heliga Trefaldighets församling i Gävle.

Den 30 april 1898 flyttade familjen från Gävle och till Valbo socken, strax söder om Gävle. Där flyttade de in på gården Hemlingby No 5, där fadern blev arrendator.

Två år senare, år 1900, var hon skriven som Småskollärarinna vid Bomhus Västra Folkskola i samma socken. Hon var då 19 år gammal.

Hon står som skriven vid Bomhus Västra Folkskola fram till år 1902. Detta år flyttade hon tillbaka hem till sin familj i Hemlingby. Vid hennes namn när hon bodde vid Bomhus Västra står det också noterat att hon var "Lärarinna i Gäfle - Bor hemma i Hemlingby".

Hon stannade hemma i Hemlingby till den 29 april 1904, då hon flyttade till Utvalnäs i Gävle. Utvalnäs ligger ute vid kusten, strax nordost om Gävle stad, men tillhör Gävle. Troligen hade hon fått en ny anställning där och det var för långt till skolan för att hon skulle kunna fortsätta att bo kvar hemma.

Följande år, den 29 augusti 1905, flyttade hon 23 år gammal till Visby på Gotland. Även då var det angivet att hon var Småskollärarinna.

Under hela sin tid i Visby levde hon enligt kyrkböckerna ensam. Dock blev hon under denna tid gravid och födde, den 20 november 1908, sonen Nils Gunnar. Eftersom han var "oäkta" och hon som lärarinna inte kunde ha egna barn, så födde hon sonen hos Barnmorskan Fru Lindvall i Jönköping, Östergötlands län.

I Födelseboken i Jönköpings Östra församling så finns inga noteringar eller namn om vilka sonens mor eller far var. Där finns endast en notering om att modern var 27 år gammal, vilket alltså Anna var vid denna tid.

Sonen fördes också in i kyrkboken i Jönköping Kristina församling på sidan "Å församlingen skrifvne. Barn, hvilkas mödrars kyrkoskrifningsort är okänd", samt med noteringen "Okänd moder hemlig förlossning".

Sonen lämnades sedan bort, den 17 december 1908, till fosterföräldrarna, den före detta handlanden Karl August Jacobsson och hans hustru Alida Mathilda Pan i Lilla Krokek i Ödeshögs socken, Östergötlands län, och där kom han att växa upp på deras gård Hagalund. Från år 1915 står han i kyrkböckerna inskriven hos fosterföräldrarna med sitt riktiga efternamn "Ljungberg".


Gården Hagalund i Lilla Krokek, Ödeshögs socken, Jönköpings län.
Sonen Nils Gunnar med fosterföräldrarna.
Klicka för att förstora!

Karl August Jacobsson
Alida Mathilda Pan
Klicka för att förstora!

Husförhörslängd där sonen
Nils Gunnar bodde som fosterson.
Vänster sida och höger sida.

Karl August Jacobsson
† 24/7 1939 Ödeshög
Klicka för att förstora!

Anna Lovisa visste dock vem som var far till barnet och i ett bevarat brev från henne till fosterföräldrarna vet vi att barnets far hette "Niels", med denna specifika stavning. Vid denna tid i Visby fanns en lärare vid namn "Niels Ljungberg", vilken var far till sonen. Sonen Nils Gunnar kom ju också att få faderns efternamn, Ljungberg.

Det finns ett bevarat brev från Anna till fosterföräldrarna där hon skriver att hon fått ett arbete/vikariat tämligen omgående, så hon kan inte vara med på dopet och ej heller hade råd, då resan till det nya lärarjobbet kostade så mycket. Lärarjobbet var i Flästa skola i Arbrå, Hälsingland. Hon skriver också att på vägen dit skall Niels träffa henne och då ska hon få honom att skriva på sitt erkännande av faderskapet.

Dock verkar det inte som om hon reste till Flästa skola i Arbrå, för hon var alltjämt skriven i Visby och återvände troligen också dit efter sonens födelse.

Hon arbetade som Småskollärarinna i Visby i 6 år, till den 14 oktober 1911. Då flyttade hon från Visby till Skogs socken i Hälsingland och Gävleborgs län. Skogs socken ligger sydväst om Söderhamn.

Även i Skogs socken fick hon tjänst som Småskollärarinna. Hon bodde i skolhuset på Håkansbo ägor och där arbetade hon till den 1 februari 1917, då hon fick ny anställning som Småskolelärare vid skolan i Grytnäs socken, strax norr om Avesta i Kopparbergs län.

I skolan i Grytnäs stannade hon i 3 år, till den 12 februari 1921, då hon återvände till skolhuset på Håkansbo ägor i Skogs socken, Gävleborgs län. I Skogs socken kom hon sedan att bo i resten av sin levnad.

Hon arbetade kvar i skolhuset i Håkansbo till år 1941, då hon flyttade till Prästgården i samma socken. Om hon arbetade kvar vid skolan i Håkansbo eller fick en ny tjänst vid Prästgården är inte känt. Hon bodde kvar i Prästgården till den 5 oktober 1943.

År 1943 är det noterat att hon i den nya Församlingsboken blev inskriven på sida 371,

Söderhamns Tidning
Tisdagen den 8 mars 1955
Klicka för att förstora!
vilket troligen var vid fastigheten Löten Nr 3. Där bodde under tidigare år en lärarinna och kanske var även detta en lärarbostad. Denna kyrkbok är dock ännu inte tillgänglig för släktforskning utan detta är endast ett antagande.

År 1950 var hon noterad som "Fd Folkskolelärare" och bodde på fastigheten Prästbordet 1:11 i Skogs socken, Gävleborgs län, med adressen: Fack 59, Prästbordet, Stråtjära.

Hon avled den 23 februari 1955 på Bollnäs lasarett, Gävleborgs län. Hon var då alltjämt skriven på fastigheten Prästbordet 1:11, i Stråtjära, Skogs socken, Gävleborgs län. Det är också noterat i kyrkboken att hon var en "Ogift kvinna". Hon kom alltså aldrig att gifta sig.

Hon begravdes lördagen den 5 mars 1955 i familjegraven på nya kyrkogården vid Valbo kyrka utanför Gävle.

Bouppteckningen - Sida 1.



Barn med X:
  • Erik Gunnar, * 27 december 1904, Jakob, Stockholm.

    Barn med Niels Ljungberg:
  • Nils Gunnar, * 20 november 1908, Jönköping.
  • Son, * ca 1913, ?. 1)

    1) Inget barn noterat i Födelseboken i Skog församling år 1913 som skulle kunna vara hennes son.


    Enligt muntlig tradition skall hon ha fött tre söner. Dock finns det inga noteringar i husförhörslängderna om att hon fött några barn alls.

    Sonen Nils Gunnar är känd utifrån dokumentation, bestående av brev och fotografier, som idag innehas av hennes barnbarn Bo Ljungberg.

    Sonen Erik Gunnar är känd utifrån att han är noterad som den enda kände dödsbodelägaren i bouppteckningen efter Anna Lovisa, daterad den 9 mars 1955.

    Den tredje av dessa söner finns just nu inga uppgifter om alls.

    Enligt muntlig tradition skall sonen Nils Gunnar ha ett helsyskon, en bror som skulle vara född omkring år 1913, och en halvbror som skulle vara född omkring år 1906. Rätterligen är det alltså Erik Gunnar, som var född 1904, som är hans halvsyskon. Om de två är halv- eller helsyskon är ännu inte belagt.

    Om sonen som föddes omkring 1913 är ett helsyskon till sonen Nils Gunnar, så måste alltså Niels Ljungberg vara far till honom också. Ingen mer information om denna son är ännu känd.


    Sonen Erik Gunnar Eriksson

    Erik Gunnar föddes den 27 december 1904 hos en barnmorska på Regeringsgatan 49 i Stockholm. Han döptes dagen efter, den 28 december, i Jakobs församling i Stockholm. Enligt noteringen i kyrkboken var båda hans föräldrar "Okända".


    Han lämnades därefter, mot en avgift på 600 kr, in på Stockholms Barnhus och blev där "Barnhusbarn 4427".


    Klicka för att se hela dokumentet.

    Han hamnade senare, den 1 juni 1905, som fosterbarn hos hemmansägaren Johan Petter Nilsson Sjungare (f.d. Båtsman) och hans hustru Anna Maria Dahlström i Långlöts Mosse i Långlöts församling, Kalmar län. I kyrkboken noterades "Föräldrarna okända".

    Han gifte sig den 6 november 1926 med Eva Signe Dolk. Hon var född den 29 september 1905 i Eksjö.

    Familjen var bosatt i Eksjö i Jönköpings län och fick två söner.

  • Rolf Gunnar f. 22/3 1925 Eksjö
  • Nils Erik f. 31/12 1931 Eksjö

    Erik Gunnar arbetade som "Bankvaktmästare" och avled den 30 december 1977 i Eksjö. Hans hustru avled den 1 maj 1997 i Eksjö.

    Eftersom han fanns med som arvinge i bouppteckningen efter Anna Lovisa så är det uppenbart att hon och Erik Gunnar haft kontakt under åren. Han tog ju också hennes efternamn "Eriksson" som sitt efternamn.


    Lärarnas historia.

    Åter till antavlan.


    Copyright © Håkan Bergström, uppdaterad 2019-05-15