Han föddes den 10 maj 1821 i torpet Grind på gården Hälle's ägor i Ödsmåls socken, Göteborg och Bohus län. Hans föräldrar var skepparen Andreas Benjaminsson och hans hustru Anna Greta Olsdotter.

Följande år, 1822, bodde familjen i torpet Lilla Kärret i samma socken. Detta var troligen ett litet torp eftersom endast hans familj var skriven där. På större torp och gårdar bodde det vanligtvis många fler personer.

I husförhörslängden för åren 1822-1826 är det också noterat att hans far "Seglar". Mycket troligt innebar detta att hans mor själv fick ansvara för bruket av torpet medan fadern var borta.

Till hjälp i torpet fick de något senare faderns yngsta bror Olof, kallad för Olle, som under år 1827 flyttade in som dräng.

Familjen bodde kvar i Lilla Kärret i Ödsmåls socken till i november år 1834. Då flyttade dom, och även drängen Olle, till gården Timmervik No 10 i Gestads socken, Älvsborgs län.

Familjen inflyttade till Timmervik No 10, i Timmervik Norra, den 12 november 1834. Hans far Andreas blev då noterad som ägare av fastigheten men också att han var "Skeppare". Eftersom Gestads socken ligger strax norr om Vänersborg vid Vänerns västra strand är det högst troligt att han var skeppare på någon av de båtar som trafikerade Vänern.

Drängen Olle lämnade familjen år 1835, då han flyttade tillbaka till Ödsmåls socken. Därefter har de inte mer några drängar anställda.

År 1843 blev hans far och mor "Anklagad för plundring av strandat gods 1843. 15/7 43 Dömd för 1sta resan stöld.". En båt hade tydligen förlist på Vänern och det hade flutit iland gods som de hade tagit hand om. Det är dock oklart om hans mor dömdes på samma sätt som hans far blev dömd.

Hans bror Benjamin blev även han "Tilltalad för delaktighet i fädernas brott. Dömd 15/7 43. Att(est) till Sjöstinget 44.". Det står dock noterat i följande års husförhörslängd att Benjamin "på 5 år ej vistats i Gestads sn." vilket torde innebära att han inte kunde fällas för något brott.

Ett flertal ytterligare personer på gårdarna i Norra Timmervik blev anklagade för plundring på motsvarande sätt.

Samma år, 1843, och eventuellt i samband med denna händelse, blev Anders "Tilltalad för dråp". Han blev dock senare frikänd.

I husförhörslängden som börjar med år 1846 står fadern inte längre som ägare av gården i Norra Timmervik, ej heller som "Skeppare". Anders står nu som arrendator av gården och föräldrarna och de ännu hemmavarande syskonen står som "inhyses". Det kan vara så att fadern fått lämna ifrån sig gården pga att han blev dömd för stöld men att de ändå fått bo kvar utifrån att Anders blev arrendator.

Dock så stannade inte Anders kvar som arrendator någon längre tid. Två år senare, 1848, flyttade han in som dräng i en av de andra gårdarna i Norra Timmervik. Föräldrarna och hans syskon kom att bo kvar i Norra Timmervik som inhyses efter att han flyttat.

Anders blev inte heller länge kvar som dräng i granngården i Norra Timmersvik. Den 20 december 1849 utflyttade han till Vänersborg.

I utflyttningsboken i Gestads socken står det skrivet "Anklag för dråp, men frikänd i Hof Rätten 44". Denna notering är den sista notering som finns om att han blev anklagad för dråp. Inget är längre fram i tiden noterat om detta.

Anlednignen till att han flyttade till Vänersborg var att han fått möjlighet att bli skeppare på en båt och att han även skulle gifta sig.

Den 20 januari 1850 gifte han sig med pigan Kajsa Larsdotter, född den 10 februari 1821 i Gestads socken. Vigseln föregicks av lysningar den 23 och 30 december 1849, samt 6 januari 1850. Båda var 28 år gamla.

Följande står att läsa i vigselboken: "No 36. Skepparen Anders Andreasson från N Timmervik i Gestads socken och pigan Cajsa Larsdotter hos Skeppare Olof Johansson i Wenersborg" och med följande notering: "Skepp. A Andreassons ledighetsbetyg No 255/49. Han är född d. 10/5 21. Bev. eft. 2dra ant. ingen. Bruden har alltifrån sin barndom bott i församlingen. Herr Skepparen Olof Johansson näm. med faderns bilfall."

De flyttar in på adressen No. 281, 274 och 273 i Rote 4 i Vänersborg. Han titulerades då som "Skeppare" och tillhörd med största sannolikhet Vänersborgs sjömanshus.

Familjen bodde kvar i Rote 4 i Vänersborg till år 1852 då de flyttade till adressen No. 431 i Rote 5 där Anders blivit ägare till en egen fastighet. Han kvarstod även som "Skeppare". Här bodde famljen till år 1869.

År 1870 flyttade familjen till No. 222-225 i Rote 1 i Vänersborg. Här blev Anders "Värdshusidkare".

Den 1 mars 1879 blev han änkling då hans hustru avled i lungsot endast 58 år gammal. Med henne hade han då fått sju barn, varav endast två var i livet.

Två år senare, den 10 januari 1881, gifte han om sig med den 22 år yngre pigan Sara Andersdotter som också hon bodde i Vänersborg. Hon var då redan havande med deras första gemensamma barn, dottern Hulda Elisabet Valborg, som föddes den 12 juni samma år. Anders och Sara fick ytterligare två barn tillsammans.

Anders förblev "Värdshusidkare" i Vänersborg till sin död den 7 december 1886. Han var då 65 år, 6 månader och 27 dagar gammal. Han avled av "Lungemfysem" och begravdes den 12 december.

Anna Julia, * 16 februari 1863, Vänersborg. 3) 4)

1) Tvillingar
2) Blev "Kandidat" och flyttade till Uppsala 1882. Blev Seminarieadjunkt. Avled 13/11 1933 i Kristianstad.
3) Tog sig namnet Hellenius.
4) Utflyttade till Tyskland 1885. Utflyttade ensam.
5) Bild på Frans Alfred Hellenius.
6) Frans Alfred Hellenius äktenskap och barn.

---

Åter till antavlan.

Copyright © Håkan Bergström, uppdaterad 2018-03-27